topimage_01
Om föreningen Kansli och styrelse Aktuellt program Gamla Lund-Nytt Remisser Årsboken Medlemskap Länkar meny_avslutning
Årsboken

Årsboken 2017 Lund söderut, där tolv författare bidrar med delvis personliga skildringar av Klostergården, Lilla Råby, Nilstorp, den utplånade byn Källby och S:t Lars, finns att hämta på kansliet t o m måndag 27 november. Därefter kommer boken att sändas ut till resterande medlemmar. Vi hoppas att så många som möjligt hämtar den för att spara på våra portokostnader.


Årsboken 2016 Zettervall i Lund. Arkitektur och stadsbyggnad i 1800-talet Författare är Zettervallspecialisten och tillika kulturarvsspecialisten Anders Bodin. Trots Helgo Zettervalls stora betydelse för Lunds arkitektur och stadsbild har det saknats en sammanfattande teckning av hans verksamhet i Lund. Här får ni en fyllig bild av denne lundaarkitekts enastående produktion under de tjugo åren han bodde och verkade i Lund.


Årsboken 2015 En man med två huvuden. Om Falstaff, fakir och Axel Wallengren Författaren Carlhåkan Larsén, teater-och musikkritiker i Sydsvenska Dagbladet och tidigare ordförande i Fakirensällskapet, ger här en perspektivrik skildring av denne mångfacetterade person.


Årsboken 2014 Lund just då! Om en parodisk Lundaguide från 1890 Karnevalsskriften "Lund just nu!" från 1890 återges i faksimil med utförliga kommentarer och fylliga inledningskapitel av författarna Sven Bjerstedt, Björn Magnusson Staaf och Fredrik Tersmeden.


I årsboken 2013 Den sjungande staden - en bok om körlivet i Lund ger nitton författare sin bild av körlivet i Lund. Följ körsångens utveckling från antiken till idag. Häng med på konserter, festivaler, repetitioner och fester. Sist i boken presenteras 120 körer i Lund.


Årsboken 2012 På landet i Lund. Om koloniområden då och nu. Ett femtontal författare har lämnat sina bidrag men huvudförfattare är redaktörerna Bianca Heymowska, Cecilia Nelson och Solveig Ståhl. I boken besöker vi Lunds alla nitton koloniområden och får möta engagerade människor som befolkar områdena. Vi tas på en tur genom hundra års skiftande stilideal med fantasifullhet och mångfald. Det berättas också om kolonirörelsens historia som speglar samhällsutvecklingen och människors ändrade behov och drömmar. Koloniområdena utgör ett kulturarv att värna och lära av.


Årsboken 2011 med titeln Yrvaken Törnrosa. Stadsparken i Lund hundra år är en hyllning till den år 2011 jubilerande parken. Per Lindström har med sina drygt 250 foton dokumenterat folklivet och årstidernas växlingar i parken. Caroline Alesmark har samtalat med olika människor, som besöker parken eller har parken som sin arbetsplats, och skrivit ned deras berättelser om "sin" park. Claes Wahlöö ger oss en mycket fyllig skildring av parkens historia. Slutligen skildrar Titti Olsson arbetet med förnyelsen av och framtidsplanerna för stadsparken. Hon diskuterar även parkernas roll på 2000-talet och ger oss glimtar från andra parker runt om i världen.


Årsboken 2010 har titeln Hälsning från Lund. Staden på vykort 1890-1970 och har redigerats av Claes Wahlöö och Ulla Holmér. Hösten 2010 fick föreningen en storartad donation av Ingrid Granegård, i form av ca 3.000 vykort över Lund. Ur denna samling har ett representativt urval på 280 vyer gjorts, som belyser Lunds utveckling mellan 1890-och 1970-talen. Vad som motiviskt inte är med, är förstås väl så intressant som det faktiskt avbildade. Inte en enda lundafabrik har t.ex. fastnat på vykorten. I vykortsvärlden har Lund tilldelats rollen som idyllisk universitetsstad. Boken är tryckt i färg.


I årsboken för 2009, Gryning och evighet - Lunds kyrkor österut, behandlar författaren K Arne Blom de 12 kyrkorna i Lunds östra kommundelar. Dessa kyrkor är Bonderup, Dalby, Genarp, Gödelöv, Hardeberga, Hällestad, Lyngby, Revinge, Silvåkra, Södra Sandby, Veberöd och Vomb. Tillkomstomständigheterna för de respektive kyrkorna redovisas, de beskrivs och deras historia tecknas samtidigt som de sätts in i sitt sammanhang i respektive byar. Författaren kommer också in på gudstjänstlivet och hur det i mångt och mycket varit sig likt från fornkyrkans tid. Dessutom gestaltas det individuella andliga innehåll som varje kyrka rymmer. Boken är rikt illustrerad med Claes Wahlöös stämningsfulla färgfoton. Resultatet har blivit en innehållsrik och vacker dokumentation av kyrkorna i öster, vars historier och stora värden är okända för många av invånarna i Lunds kommun.


Årsboken 2008 har titeln Också detta är Lund. Den är skriven av Cecilia Nelson, förra chefen för Konsthallen. Här får vi i tre kapitel uppleva hur författare och konstnärer har skildrat / skildrar Lund. Första kapitlet om litteraturen ger oss färgstarka och tankeväckande beskrivningar av Lund. Kapitlet om bildkonsten handlar mycket om utbildnings- och utställningsmöjligheter för konstnärer i universitetsstaden. I sista avsnittet - Konsten idag - får vi möta samtidens Lund sedd genom tjugo konstnärers ögon. Förutom klassiska motiv som domkyrkan och Lunds gator visar dagens konstnärer ett stort intresse för detaljer från byggnader och gatumiljöer. Boken som detta jubileumsår är i extra stort format, innehåller ett stort antal konstreproduktioner.


Årsboken 2007 har titeln Uppåkra - Lund före Lund. Författare är Birgitta Hårdh och Lars Larsson, båda professorer i arkeologi, som här berättar om utgrävningarna och resultaten av dessa. Ända sedan 1930-talet har arkeologerna vetat att under Uppåkras jordar fanns spår och lämningar efter en stor boplats under järnåldern. Men de utgrävningar som inleddes sent på 1990-talet har överträffat alla förväntningar. Arkeologerna har funnit bevis på att Uppåkra inte bara har varit bebott under mer än ett årtusende utan också att det har varit ett mäktigt centrum. Årsboken är tryckt i färg och är rikt illustrerad med bilder på Uppåkrafynd.


Föreningen Gamla Lunds årsbok 2006 har titeln Stad i förvandling. Den är skriven av arkitekten Bo Larsson och behandlar planeringen och utbyggnaden av staden Lund efter andra världkriget och fram till 2005. På område efter område inser man vilken dynamik som funnits inbakad i den urbana förändringen och utvecklingen under denna sextioårsperiod. Inte minst gäller det stadsförändringarna. Allt planerat blev inte av - och tur var nog det. Allt som genomfördes blev inte helt lyckat. Mycket som skedde förändrade staden på ett avgörande vis. Vi är glada att kunna presentera yttrligare en värdefull och dokumenterande bok som behandlar Lunds historia.


Årsboken 2005 har titeln Lundaskolor och lundamodeller. Författare är Ulla och Lennart Prytz som båda har verkat som lärare och skolledare i Lund och har gedigen erfarenhet av skolornas utveckling och verksamhet i kommunen. Malte Guttorp skildrade i tre volymer den lundensiska skolhistorien, utgivna som årsböcker 1956/57, 1960 och 1964 under samlingstiteln Ur Lunds folkskolors historia. Den aktuella årsboken behandlar perioden från 1950-talet och framåt och är ett värdefullt bidrag till den lundensiska historien. Den skildrar de lokala ambitionerna och kommunala intentionerna att forma en god grundläggande utbildning för alla barn. – Lund har varit och är en aktiv skolstad. Vi försöker skildra hur de stora förändringar som skolan genomgått under de senaste femtio åren från folkskola till enhetskola, till grundskola och till dagens olika skolformer utformas i Lund. Boken syftar till att väcka minnen kring grundskolan i Lund och till att öka förståelsen för vad de som verkade i skolan ville och gjorde, säger författarna.


Årsboken 2004 har titeln DÅ och NU – en bildvandring genom Lund. Den har gjorts av Ingemar D. Kristiansen, fotograf på tidningen Sydsvenskan, som har vandrat i tidigare Lundafotografers fotspår och försökt hitta deras vinklar många år senare. Han berättar i ord och bild om miljöer, dramatiska händelser, kuriösa detaljer och om kända och okända lundabor i stadens historia. Årsboken bygger på Ingemar D. Kristiansens uppskattade artikelserie i Sydsvenskan med samma namn.


Tidigare årsböcker

Ända sedan år 1919 utger föreningen en årsbok i obruten följd. Årsboksserien är en skatt för dem som önskar fördjupa sig i den lundensiska historien. Serien är en rik blandning av akademiska och borgerliga ämnen – här berättas om föremål och företeelser, om individer och släkter, om kyrkor och kloster, om händelser och platser, om hus och stadsdelar, om handel och hantverk, om byggande, om skolväsen, om stadsvakt och poliskår, om akademiska miljöer och karnevaler, om idrott, om biografer, om vattendrag och järnvägstrafik och mycket mer. Varje årsbok ska vara ett nytt kapitel i staden Lunds historia.

På länken "Tidigare årsböcker" nedan finns en förteckning över samtliga årsböcker. Flera av dem (1919-1950) finns att ladda ned som gratis PDF, och många finns fortfarande att köpa på Gamla Lunds kansli. Dessa är markerade med ett pris i fetstil efter titeln.

» Tidigare årsböcker


» Personregister
» Register över fotografer
» Register över illustratörer

footer