Nybyggnad i kvarteret Altona:

Ett värdefullt tillskott – om man gör det rätt!

Sammantaget kan projektet bli ett värdefullt tillskott till Lunds stadskärna och miljön längs Stora Gråbrödersgatan. Men det behöver en bearbetning i många stycken. Det säger arkitekt Bo Larsson, Föreningen Gamla Lunds granskare av föreslagna förändringar av Lunds stadsbild.

Mitt emot Domkyrkan, vid Kyrkogatan, ligger Stadshuset från 1904-06, en säregen arkitektonisk förening av jugendstil med klassicistisk symmetri och ett barockinspirerat mittparti. Den strama fasaden, krönt av en balustrad framför ett nästan plant tak associerar också till samtida amerikansk arkitektur. Det uppfördes som bankbyggnad med bostäder i övervåningarna och övertogs 1926 av Lunds stad som Stadshuset. Där fanns drätselkontoret – kommunens ekonomiavdelning – och till 1970 även stadsbiblioteket.

På baksidan låg SJ:s resebyrå i en envåningslänga mot Stora Gråbrödersgatan.

Luckan som uppstod när det huset revs har i 67 år använts till parkering. Där vill kommunen nu hela stadsbilden med ett nytt gatuhus som skall kopplas genom kvarteret till Stadshuset. Ett detaljplaneförslag har sänts ut på samråd.

För tankarna till 1600-talet

Arkitekturen i det föreslagna nya gatuhuset – ett av två parallella arkitektförslag – söker en tydlig anpassning till omgivningen: tegelfasad, markering av bottenvåningen med valvbågar och gesims, entréer mot gatan och portar med förbindelse in i kvarteret. Från den norra porten leder en gångförbindelse genom kvarteret som mynnar i Stadshusets port mot Kyrkogatan. Genom den södra porten nås bilparkeringen på gården bakom Sparbanken Skåne.

Den nya byggnaden, med publikorienterade lokaler i bottenvåningen, stärker Stora Gråbrödersgatan som centrumgata. Detta för tankarna till tiden innan Kyrkogatan anlades i slutet av 1600-talet och Stora Gråbrödersgatan var en del av huvudförbindelsen norrut från Stortorget. Men övervåningens våningshöga fönsterpartier är något industriliknande och främmande för gatan.

Planbeskrivningen nämner att ”Byggnaderna mot Stora Gråbrödersgatan måste anpassas till befintliga markhöjder och takfotshöjder på omgivande byggnader.” Ändå visar fasadillustrationen att den nya byggnadens gatufasad sticker upp ett stycke över det norra grannhusets gesims. Detta problem kunde lösas genom något lägre våningshöjder, anpassade till grannhusen, som också har tre våningar i fasaden. Därtill störs trevåningskaraktären något av en indragen fjärde våning, som tydligt syns från gatan, likt en extra, förhöjd fasad. Snedtak med takkupor hade bättre harmonierat med grannhusen.

För 700 personer

En utgångspunkt för planförslaget är att Lunds kommun efterfrågar ”en flexibel aktivitetsbaserad arbetsplats för ca 700 personer”. Detta motsvarar en total våningsyta på ca 7000 m2. Det befintliga stadshuset rymmer ca 3000 m2, och därför behöver tillkommande yta motsvara ca 4000 m2. Under ”genomförande” nämns att ”600-700 anställda kan vistas i lokalerna som tillskapas, alternativt 40-60 lägenheter”. Det antyder att lokalerna som ”tillskapas” också omfattar det befintliga Stadshuset, men det är otydligt beskrivet. Det är också oklart var lägenheterna skulle placeras i förhållande till arbetslokalerna. Om 60 lägenheter skulle placeras i de nya byggnadsdelarna skulle de bara rymma ett minimum av arbetslokaler.

Den nya strukturen i fyra-fem våningar ansluter direkt till Stadshuset och till trevåningshusets fönsterfasad mot söder. Den bygger över och innesluter såväl trevåningshuset som de lägre flyglarna. Det nämns inte hur den nya strukturen konkret skall anslutas till de befintliga byggnaderna, annat än att vissa väggpartier i Stadshuset kommer att öppnas upp för anslutning till de nya byggnadsdelarna. Anslutningen mellan gammalt och nytt blir givetvis en betydande faktor i den nya helheten: kommer till exempel de äldre byggnadernas gårdsfasader att bevaras synliga? Under ”konsekvenser” nämns att det fristående trevåningshuset ”går att riva med måttliga negativa konsekvenser för kulturmiljön som helhet”.

Hårt exploaterad

Stadshusets huvudbyggnad får varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud. Särskild vikt läggs vid det centrala trapphuset med entréhall och de ursprungliga banklokalerna i bottenvåningens norra del. Ovanpå Stadshusets befintliga tak föreslås en ny, indragen takvåning. Den kommer synas något från motstående sidan av gatan, men desto mer från Lundagård. Därifrån förvanskas helhetsintrycket av Stadshusets strama, nästan kvadratiska fasad. Det hjälper inte att takvåningen enligt planbeskrivningen ”bedöms falla väl in i Lunds uttrycksfulla taklandskap”.

Tomten blir mycket hårt exploaterad. Det kan fungera för ett kontorshus, vars två skissade halvrunda gårdar tillför ljus. Den östra ljusgården föreslås som ett atrium övertäckt av en lanternin, men inget nämns om framtiden för den stora lönn som finns där idag. Den västra ljusgården säkrar solljus mot angränsande gård och bebyggelse i norr. Enligt planbeskrivningen ”fångar” promenaden genom kvarteret och de två ljusgårdarna ”kärnan i de framvuxna miljöer som präglar innergårdarna i Lund”. Sådana gårdar har i regel ett samspel mellan gammalt och nytt och plats till vegetation. Hur blir det här? Blir strukturen lämplig för bostäder? För barnfamiljer? Räcker det med de föreslagna ljusgårdarna och takterrasserna?

P-platserna ersätts inte

Planförslaget kombinerar förtätning med målet att så långt möjligt ersätta biltrafik med gång-, cykel- och kollektivtrafik. De nuvarande 26 parkeringsplatserna, till stor del använda av besökare till butiker i centrum, försvinner men ersätts inte. För att i dagsläget begränsa behovet av arkeologiska utgrävningar anläggs inget underjordiskt garage. I stället skall parkering ”hanteras via p-köp i befintliga anläggningar inom den centrala zonen.”

Sammantaget kan projektet bli ett värdefullt tillskott till Lunds stadskärna och miljön längs Stora Gråbrödersgatan, men det behöver en bearbetning i många stycken. Oklarheter bör utredas, exploateringstalet bättre anpassas till kringmiljön och byggnadernas användning. Anslutningen mellan äldre och nya byggnader bör studeras noga och även gårdsfasadernas arkitektoniska värden måste iakttas. ′

Bo Larsson