Kommentar inför planering av Nationellt Center för Idrott och Folkhälsa vid Klostergården.

Kommentar inför planering av Nationellt Center för Idrott och Folkhälsa vid Klostergården.

Föreningen Gamla Lund har informerats om planerna på ett Nationellt Center för Idrott och Folkhälsa (NCIF) invid Klostergården. Några idéskisser till detta har ännu inte offentliggjorts, men förslaget innebär ett avsteg från tidigare översiktsplanering (2018) med preliminär fördjupning (2019) av Källbyområdet.

Föreningen Gamla Lund anser att en fördjupad planering av området bör invänta nästa översiktsplan (2023), med en samlad överblick av idrotts- och grönområden i sydvästra delen av Lund och även av bostadsbebyggelse i anslutning till Klostergårdens station. Planeringen påverkas också av reningsverkets utveckling. Särskilt bör undersökas möjligheterna att koppla NCIF till det befintliga idrottsområdet vid Arenan. Nybebyggelse bör främst ske på redan hårdgjorda ytor.

Vi vill värna om de befintliga koloniområdenas och odlingslotternas fortsatta existens. De har ett kulturhistoriskt värde som exempel på folkhemmets stadsplanering. De har ett stort värde för lokalbefolkningen liksom den biologiska mångfalden, samtidigt som den finns en omfattande efterfrågan på odlingslotter. Vi önskar också att skånelängan Västanväg 14 bevaras. Det är den sista resten av Källby by. Vi vill också värna om de befintliga alléerna i området.

I detta sammanhang vill Föreningen Gamla Lund också värna om stadens långsiktiga bebyggelsegräns vid Höjeå och att det bördiga, öppna kulturlandskapet mellan Höjeå och Hjärup förblir obebyggt. Föreningen efterfrågar ett plansamarbete mellan Lund, Staffanstorp och Lomma kommuner kring långsiktigt bevarande av det öppna jordbrukslandskapet söder, sydväst och väster om Lund.

För Gamla Lunds styrelse,

Anna Svenson, ordf., Bo Larsson, bevarandegruppen, 2022-05-31.

Kommentar inför planering av Nationellt Center för Idrott och Folkhälsa vid Klostergården.

Kommentar inför planering av Nationellt Center för Idrott och Folkhälsa vid Klostergården.

Föreningen Gamla Lund har informerats om planerna på ett Nationellt Center för Idrott
och Folkhälsa (NCIF) invid Klostergården. Några idéskisser till detta har ännu inte
offentliggjorts, men förslaget innebär ett avsteg från tidigare översiktsplanering (2018)
med preliminär fördjupning (2019) av Källbyområdet.
Föreningen Gamla Lund anser att en fördjupad planering av området bör invänta nästa
översiktsplan (2023), med en samlad överblick av idrotts- och grönområden i sydvästra
delen av Lund och även av bostadsbebyggelse i anslutning till Klostergårdens station.
Planeringen påverkas också av reningsverkets utveckling. Särskilt bör undersökas
möjligheterna att koppla NCIF till det befintliga idrottsområdet vid Arenan. Nybebyggelse
bör främst ske på redan hårdgjorda ytor.
Vi vill värna om de befintliga koloniområdenas och odlingslotternas fortsatta existens. De
har ett kulturhistoriskt värde som exempel på folkhemmets stadsplanering. De har ett
stort värde för lokalbefolkningen liksom den biologiska mångfalden, samtidigt som den
finns en omfattande efterfrågan på odlingslotter. Vi önskar också att skånelängan
Västanväg 14 bevaras. Det är den sista resten av Källby by. Vi vill också värna om de
befintliga alléerna i området.
I detta sammanhang vill Föreningen Gamla Lund också värna om stadens långsiktiga
bebyggelsegräns vid Höjeå och att det bördiga, öppna kulturlandskapet mellan Höjeå och
Hjärup förblir obebyggt. Föreningen efterfrågar ett plansamarbete mellan Lund,
Staffanstorp och Lomma kommuner kring långsiktigt bevarande av det öppna
jordbrukslandskapet söder, sydväst och väster om Lund.
För Gamla Lunds styrelse,
Anna Svenson, ordf., Bo Larsson, bevarandegruppen, 2022-05-31

Detaljplan för Smörkärnan 1 och 2.

Detaljplan för Smörkärnan 1 och 2, PÄ 49/2017, 1281K-P294

Föreningen Gamla Lund ser positivt på utbyggnad med en varierad kvarters- och bebyggelsestruktur i kv. Smörkärnan, som en del av den förnyade stadsdelen Västerbro. Det är värdefullt att Kobjersbebyggelsen även i fortsättningen avgränsas av ett parkstråk, i detta avsnitt benämnt Slåtterparken, och att östra delen av utbyggnadsområdet öppnar sig mot detta parkstråk.

Funktionsblandningen med studentbostäder, andra bostäder, publika lokaler i bottenvåningen, förskola samt ”mobilitetshus” med radhus överst, och uppdelningen på många fastigheter, benämnda ”lotter”, kan bidra till att ge en levande stadsmiljö. ”Mobilitetshuset” är ett alternativ till ett konventionellt parkeringshus och bidrar till att minska bilarnas påverkan av stadsmiljön.

Det finns ingen kulturhistoriskt bevaringsvärd inom området. Det kan ifrågasättas om det är ekologiskt och ekonomiskt hållbart att riva mindre än 40 år gamla kontorsbyggnader, men arkitektoniskt och kulturhistoriskt har de inget större värde. Det är bra att de tre ekarna i planområdets sydvästra del bevaras. Flera träd längs Kobjersvägen hade kunnat bevaras, om bebyggelsegränsen sköts något mot öster. En ny allé föreslås i ett något västligare läge. Föreningen Gamla Lund ser gärna att det undersöks om ett bevarande och förstärkande av den befintliga allén kan förena med en något förskjuten ny byggnadsstruktur, men detta är ingen avgörande fråga.

Det sydvästra bebyggelsekvarteret får en mestadels skuggig gård. Om en reviderad bebyggelsestruktur kan förbättra solförhållandena är det en fördel, men detta är ingen bevarandefråga.

Med ovanstående kommentarer har Föreningen Gamla Lund inget att erinra mot planförslaget.

För föreningen Gamla Lund,

Erik Larsson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen.
2021-12-21

Fördjupning av översiktsplanen för Veberöds tätort.

Fördjupning av översiktsplanen för Veberöds tätort. PÄ 04/2015. Granskningshandling 8 oktober 2021

Föreningen Gamla Lund ställde sig i huvudsak positiv till samrådsförslaget till fördjupad över-siktsplan för Veberöd. Däremot såg föreningen det kortsiktigt att låta möjligheterna till en fram-tida återuppbyggnad av Simrishamnsbanan utgå ur planeringen. Järnvägen har också ett kulturhi-storiskt värde som anknyter till traditionen som stationssamhälle (jfr. skrivningen i översiktsplanen 2018). Översiktsplanen bör innehålla ett spårreservat, där den gamla sträckningen kan jämföras med en ny sträckning längs väg 11. Stadsbyggnadskontoret hänvisar i samrådsredogörelsen till sin kommentar till Länsstyrelsens yttrande. Länsstyrelsen skriver att Simrishamnsbanan är ett riksin-tresse, som liksom väg 11 av Trafikverket föreslås skall utgå. Länsstyrelsen skriver att om riksin-tresset för Simrishamnsbanan kvarstår efter Trafikverkets översyn av riksintressen kommer den fördjupade översiktsplanen att innebära påtaglig skada för riksintresset. Länsstyrelsen råder därför kommunen att avvakta med att anta planen tills Trafikverket tagit beslut om nya riksintressen. I avsnittet om frågor att hantera i kommande översiktsplanering skrivs: ”I fördjupningen utgår Sim-rishamnsbanan. Kommande översiktsplanearbete kommer att behandla en ny planerad dragning av Simrishamnsbanan i anslutning till väg 11 förbi Veberöd.” Det är en brist att ett reservat för en sådan järnvägsdragning inte har lagts in i granskningsförslaget.

Föreningen Gamla Lund kommenterade också att kommunens karta från bevaringsprogrammet över kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer måste ingå i den fördjupade översiktspla-nen, helst kompletterade av fotografier. Bevaringsprogrammets karta har lagts in, men gjorts mycket liten och utan fastighetsgränser, vilket gör den svårare att läsa än ursprungskartan. Gamla Lund önskade också enkla illustrationsskisser, där det framgår hur nybebyggelse tänkes förhålla sig till äldre bebyggelse och kulturhistoriska värden. Sådana skisser har gjorts i form av flygperspektiv med nya förenklade byggnadsvolymer.

Föreningen Gamla Lund föreslår att ett preliminärt järnvägsreservat läggs in i översiktsplanen oavsett om Simrishamnsbanan kvarstår som riksintresse och att bevaringsprogrammet visas på men större och tydligare karta.

För Gamla Lunds styrelse

För Gamla Lunds styrelse

Erik Larsson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen.
2021-12-21

Utbyggnad vid Nova drabbar högvärdig åkerjord och det öppna kulturlandskapet.

Utbyggnad vid Nova drabbar högvärdig åkerjord och det öppna kulturlandskapet.

Utbyggnad vid Nova drabbar högvärdig åkerjord och det öppna kulturlandskapet.

Utöver att föreslagen utbyggnad vid Nova drabbar den bästa åkerjorden kan den vara första steget till att tätorterna väster om Lund växer ihop och det öppna kulturlandskapet försvinner. Liksom Höjeå i söder, utgör väg 108 idag en naturlig gräns för stadsbebyggelsen i väster. Överskrids vägen finns ingen naturlig gräns för staden, som snart kan nå fram till kommungränsen och där möta en inte osannolik framtida utbyggnad i Lomma kommun. I stället bör Lund och Lomma snarast sam-arbeta om att behålla det öppna åkerlandskapet mellan väg 108 och E6 intakt! Nya verksamheter kan lokaliseras på andra håll. Det behövs analyser av vilken typ av verksamheter det handlar om och om de kan integreras i blandade stadsdelar och ge liv åt dessa.

Föreningen Gamla Lund
Erik Larsson ordf.
2021-10-28

Planprogram för centrala Södra Sandby.

Planprogram för centrala Södra Sandby, Lunds kommun, Samrådshandling 2021-08-06

Föreningen Gamla Lund har med stor tillfredsställelse tagit del av förslaget till planprogram för centrala Södra Sandby. Det är ett gediget planarbete, som utgår från befintliga kulturmiljö- och naturvärden och skapar en helhet som tillför nya värden och ger Södra Sandby ett mer småstadsliknande och attraktivt centrum, värdigt en tätort av denna storlek. Inte minst analysen av relationer mellan gata och bebyggelse, entréförhållanden och målpunkter och mötesplatser är förtjänstfull. Det saknas dock en karta över kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla byggnader.
Det är bra att öppna Centrumbyggnaden mot Revingevägen och utbygga den med ett nytt, inbjudande entréparti. Centrumbyggnaden från 1970 tillförde å ena sidan viktiga funktioner, men hade å andra sidan en negativ inverkan på gatubilden genom sin tunga och slutna karaktär. Dessutom innebar byggnaden att ett för gatumiljön mycket betydande hörnhus med hörnmarkering revs. Den byggnaden markerade entrén till centrala Södra Sandby och hade en småstadsmässig karaktär som inbjöd till efterföljande småstadspräglad bebyggelse, se bilden nedan. Möjligheterna att i någon form återskapa detta hörn i samband med påbyggnad av Centrumhuset kunde undersökas. Centrumhuset borde då också utvidgas mot Dalbyvägen.
Vi ställer oss frågande till hur den framtida biltrafiken skall lösas. Centrumstråket lämpar sig inte för genomfartstrafik, särskilt inte för tung trafik. Vägkorsningen vid Centrumhuset är hårt belastad. Inte minst trafiken till och från stenbrottet bör ledas annan väg. Dessa frågor borde beröras i samband med planprogrammet.

Föreningen Gamla Lund har, med ovanstående kommentarer inget att invända mot förslaget till planprogram, utan ser det som positivt för ortens framtida utveckling

För föreningen Gamla Lund,

Erik Larsson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen.
2021-10-28

Detaljplan Stormen 1 och Molnet 2 m.fl. i Lund.

Detaljplan Stormen 1 och Molnet 2 m.fl. i Lund, Lunds kom-mun, PÄ 09/2019

Planen innebär att två idag obebyggda ytor utan grönska bebyggs med U-formad kvartersbebyggelse i upp till 10 våningar, främst 4-6 våningar. Bebyggelsen ger Klostergården en samlad fasad mot Stattenavägen och kan bidra till att skapa ökad trygghet i området. Tegelfasaderna är väl an-passade till angränsande bebyggelse i Klostergården.

Föreningen Gamla Lund har inget att invända mot planförslaget.

För föreningen Gamla Lund,

Erik Larsson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen.
2021-09-30

Detaljplan för del av Hällestad 8:144

Detaljplan för del av Hällestad 8:144, PÄ 26/2019, 1281K-P294

Yttrande Föreningen Gamla Lund

Föreningen Gamla Lund har inget att invända mot planförslaget, men rekommenderar att möjlig-heten att ge byggnaderna sadeltak med inredd vind utnyttjas framför byggnader med plana tak, för att bättre passa in i bymiljön.

För föreningen Gamla Lund,

Erik Larsson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen.
2021-09-30

Virket 6 och del av Virket 1.

Virket 6 och del av Virket 1, PÄ 16/2018,

Yttrande Föreningen Gamla Lund

I vårt samrådsyttrande till detaljplaneförslaget för Virket 6 och del av Virket 1 föreslog vi en justering, så att det tidstypiska hörnhuset Öresundsvägen – Kobjersvägen från 1956 i gult tegel kunde bevaras. I bevaringsprogrammet faller byggnaden under kategorin ”ingår i, eller bygger tillsammans med andra, upp en kulturhistoriskt intressant miljö”. Eftersom byggnaden har ett bevarandevärde och dessutom vittnar om områdets tidigare användning, är det vår åsikt att det är en fördel om byggnaden kan bevaras och kombineras med nybebyggelse. Vi visade en skiss till hur detta kunde göras.

Kommunen har i samrådssvaret angett att ett större antal bostäder (en högre exploatering) på platsen väger tyngre än det kulturhistoriska bevarandeintresset och att vårt samrådsyttrande inte föranleder någon åtgärd. Föreningen bibehåller åsikten att bevarandeintresset bör väga tyngre än antalet bostäder, eftersom det i Västerbroområdet finns möjlighet till en omfattande bostadsbebyggelse, även om ett ganska stort antal kulturhistoriskt värdefulla byggnader bevaras och ingår i den nya stadsmiljön.

För föreningen Gamla Lund,

Erik Larsson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen.
2021-09-15

Yttrande till detaljplan för Paradis 51 (del av) i Lund.

Yttrande till detaljplan för Paradis 51 (del av) i Lund, Lunds kommun. Samrådshandling. PÄ 06/2020.

Yttrande till detaljplan för Paradis 51 (del av) i Lund, Lunds kommun. Samrådshandling. PÄ 06/2020.
Föreningen Gamla Lund.

Detaljplaneförslaget omfattar en nybyggnad för samhällsvetenskapliga fakulteten för undervisning, forskning och viss kommersiell service på den nuvarande parkeringsplatsen vid Allhelgona Kyrkogata. Nybyggnaden skall byggas samman med gamla Polikliniken och gamla Barnbördshuset.

I ett tidigare detaljplaneförslag år 2013 gavs motsvarande byggnad, på 4 600 m2 BTA, ett något västligare läge, med ett hörn kopplat genom glasparti till gamla Barnbördshuset, men med öppna torgytor mot såväl gamla Polikliniken, gamla Centralköket och Allhelgona kyrkogata. Detta parti av gatan, som ingick i planförslaget kom genom upphöjning och gemensam beläggning att ingå i torgmiljön. Nybyggnaden bildade en avgränsning norrut av det inre gröna stadsrummet mellan gamla Barnsjukhuset och gamla Kirurgen. Det nya planförslaget öppnar i stället kvarterets gröna inre mot ett minskat torgrum mot Allhelgona kyrkogata. Nybyggnaden på 4 200 m2 BTA visas i perspektivskisser som dels en L-formad byggnadskropp i 3-4 våningar, dels en tvåvånings anslutningsbyggnad till gamla Barnbördshuset (i gult tegel) och gamla Polikliniken (i rött tegel). Perspektivskisserna antyder att denna anslutningsbyggnad blir uppglasad, men detta framgår inte av texten. En utbyggnad från 1940-talet av gamla Polikliniken kommer att rivas, men detta bör kunna accepteras, då detta framhäver den äldre byggnadsdelen, ritad av Salomon Sörensen.

Föreningen Gamla Lund var i huvudsak positiv till planförslaget 2013 men föreslog i yttrandet att planområdet utvidgades till att omfatta även de äldre grannbyggnaderna, att gamla stadsvallens läge visades genom markering på mark och i byggnader och att arkeologiska undersökningar gjordes kring gamla stadsvallen. I det nya planförslaget har planområdet i stället minskats genom att gatumarken inte längre ingår i planen eller ett entrétorg. Inget nämns specifikt om stadsvallen, men arkeologisk förundersökning skall göras.

Föreningen Gamla Lund ser positivt på planändringen med en öppning från kvarterets inre grönska till det nya entrétorget i norr. Detta ger en inbjudande entré norrifrån till denna del av universitetsområdet – f.d. södra sjukhusområdet. För förstärka förbindelse norrifrån – bl.a. från det under utveckling varande parkområdet kring Allhelgonakyrkan – vore det önskvärt att på nytt låta (del av) anslutande gatuparti genom upphöjning ingå i entrétorget. Föreningen ser det som positivt att entrétorget kombineras med bevarande av befintligt järnstaket, om än i förskjutet läge. De flesta träd behålls.

Det finns goda erfarenheter från SOL och LUX av hur äldre byggnader kan behålla sin identitet, samtidigt som de kopplas samman med varandra och med nybyggnader till större komplex. Detta kräver noggranna studier, där den större nybyggnaden i material, färg och form harmonierar och samspelar väl med de äldre byggnaderna och där de förbindande byggnadsdelarna framhäver de övriga byggnaderna samtidigt som de själva har hög arkitektonisk kvalitet. Lägre höjd, enkla former och uppglasning kan vara metoder att uppnå detta.

En brist i planförslaget är att inga tydliga direktiv ges för den direkta kopplingen mellan nya och äldre byggnader – detaljerna här ar avgörande för huruvida de äldre byggnaderna skall behålla sin identitet i den samlade kompositionen. Detaljplanen tillåter i princip fyra våningar i tegel fram till de äldre byggnaderna utan någon lättare förmedlande övergång. Planbeskrivningen, men inte plankartan nämner att byggnadsvolymen ska anpassas till anslutande äldre byggnader och att översta våningsplanet får mindre yta än övriga våningar, men detta kan inte anses vara tillräckligt för att säkerställa en god koppling mellan äldre och ny bebyggelse. Planbeskrivningen och plankartan anger att tillkommande fasader ska ha en ljus materialpalett och färgsättning för att ansluta till gamla Barnbördshuset och kontrastera mot gamla Polikliniken. Planbestämmelserna anger huvudsakligen tegel eller annat keramiskt material. Planbeskrivningen, men inte plankartan nämner att fasaderna inte får vara vita. De bifogade perspektivskisserna visar volymer men ger endast begränsad information om materialval och takutformning. Fasaderna på den högre byggnaden antyds fortsätta oavbrutet upp till det plana taket utan något förmedlande element, där områdets tradition är gesims och snedtak. Snedtak är att föredra men även vid plana tak kan bearbetade fasadavslutningar ge bättre anpassning till äldre byggnader.

Sammanfattningsvis föreslår föreningen Gamla Lund att
– tydliga direktiv ges i planbestämmelser och planbeskrivning angående nybyggnadernas koppling till de äldre byggnaderna, så att helheten består av tre tyngre byggnader – två äldre och en ny – med var sin identitet, sammankopplade med en lättare byggnadsdel;
– stadsvallens läge visas i markbehandling eller på annat sätt;
– anslutande avsnitt av Allhelgona kyrkogata åter tas med i planområdet och får en med entrétorget samordnad markbeläggning.

Därtill bör i bygglovsskedet stor vikt fästas kring utformningen av tak och övergången mellan fasad och tak.

För föreningen Gamla Lund 2021-08-31

Erik Larsson, ordförande.
Bo Larsson, bevarandegruppen