Yttrande till detaljplan för kv. Bursan 3 m.fl. i Lund.

Yttrande till detaljplan för kv. Bursan 3 m.fl. i Lund, Lunds kommun. Samrådshandling. PÄ 17/2020.

Detaljplaneförslaget innebär möjlighet att uppföra en bostadslänga i 2 ½ våningar längs Pilgrimsvägen i Södra Råbylund. Marken är en delvis tätbevuxen förvildad del av en tidigare villaträdgård i anslutning till den mer än 200 år gamla grannbebyggelsen Bursan 2. Nybebyggelsen, traditionellt längs gatan, med entréer från denna till bottenvåningen, ger viss stadga år stadsbilden och gatumiljön, samtidigt som den tillsammans med den äldre byggnaden avgränsar en inre grön yta. På detta sätt sker en god integration mellan äldre och ny bebyggelse. På gården tillåts viss lägre komplementbebyggelse. Denna bör vara av enkelt slag, gärna i trä, för att smälta in i gårdsmiljön.

På norra delen av den inre gården inryms 6 parkeringsplatser. Det är önskvärt att dessa utformas diskret, så att de väl smälter in i den gröna gårdsmiljön, och inte asfalteras.

Med ovanstående kommentarer har Föreningen Gamla Lund inget att erinra mot planförslaget.

För Gamla Lunds styrelse,
Erik Larsson, ordf., Bo Larsson, bevarandegruppen.
2021-03-31.

Virket 6 och del av Virket 1.

Virket 6 och del av Virket 1, PÄ 16/2018, Samrådshandling

Planen är den första etappen i omvandlingen av Öresundsvägens företagsområde till den blandade stadsdelen Västerbro. I hörnet av Öresundsvägen och Kobjersvägens västra sida föreslås ett nästan kringbyggt kvarter i 5-7 våningar, som mot norr avgränsas av Kobjersparken och mot väster av ett nytt parkstråk genom det befintliga kvarteret Virket. Planen innebär att ett tvåvånings tidstypiskt gult tegelhus från 1956 rivs. Där fanns tidigare ”Vespa-Månsson”. I bevaringsprogrammet faller byggnaden under kategorin ”ingår i, eller bygger tillsammans md andra, upp en kulturhistoriskt intressant miljö”. Det är således en av de verksamhetsbyggnader i området, som har ett visst bevarandevärde och som skulle kunna förenas med nybebyggelse, men som är indraget från gatan, där planen föreslår byggnader i gatulinjen.

Föreningen Gamla Lund ser gärna att tegelbyggnaden bevaras som ett minne av tomtens tidigare historia och kombineras med nybebyggelse, t.ex. enligt bifogade planskiss. Huset som vi gärna skulle se bevarat är markerat i orange.

För föreningen Gamla Lund,

Erik Larsson, ordf.

2021-03-16

Yttrande till Trafikverket angående lokalisering av nya spår Lund – Hässleholm.

Yttrande till Trafikverket angående lokalisering av nya spår Lund – Hässleholm.

Detta är såväl allmänna kommentarer som kommentarer specifikt beträffande Lund.

  • 1. I Hässleholm är en sträckning via den nuvarande stationen att föredra för att byte mellan höghastighetståg och andra tåg skall kunna ske direkt.
  • 2. För att få en bansträckning utan tvära kurvor bör då banan gå öster om Finjasjön.
  • 3. Alternativet med sträckning väster om Lund med station i Pilsåker har dels nackdelen med att detta stationsläge är ocentralt och saknar koppling till andra tåg, dels att banan skär igenom västra delen av Lund. Den visade sträckningen genom Nova handelsområde och mellan Papegojelyckan och Värpinge gård är inte acceptabel. En ev. bana väster om Lund bör också runda Värpinge och Trolleberg, men ett centralt stationsläge är att föredra.
  • 4. Alternativet med station vid Lund C bör utformas som tunnellösning för alla spår. Då hotas inte Armaturfabriken eller bebyggelsen längs Nygatan och då kan den historiska stadskärnan kopplas samman med Väster utan barriärer.
  • 5. Norr om Lund är det östliga sträckningsalternativet, längs E22 och öster om Eslöv att föredra. Det blir respektavstånd till Viderup, Gårdstånga och Skarhult. Övriga alternativ är svåra att kombinera med natur- och kulturmiljövärden vid Stångby, Hoby, Svenstorp och längre mot norr, Trollenäs, Trolleholm och Stockamöllan. Se bifogad skiss.
  • 6. Mellan Lund och Hässleholm bör järnvägen till större delen gå på bro för att minska markåtgång, inverkan i terrängen och barriärverkan, samtidigt som totalkostnaderna blir lägre.
  • 7. Bifogad skiss visar ett förslag till sträckning av höghastighetsbana på bro, som genom Lund sänks till tunnel.

LÄNK: Ny bana Hässleholm-Lund

För Gamla Lunds styrelse
Erik Larsson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen
13 mars 2021

Yttrande till detaljplan för kv. Margretedal i Lund.

Yttrande till detaljplan för kv. Margretedal i Lund, Lunds kommun. Samrådshandling. PÄ 14/2016.

Planen bygger på Planprogrammet för Söderport från 2018. Tre mer eller mindre slutna kvarter i 4–7 våningar föreslås mellan Hardebergaspåret och Södra vägen, som skall ”boulevardiseras” och få ett förstärkt gaturum. Norr om Hardebergaspåret byggs fyra fristående hus i 3–8 våningar, som en övergång till parken norr därom. Jämfört med Planprogrammet har maximalt våningsantal minskats från 10 (inkl. takvåning) vilket Föreningen Gamla Lund ser som positivt. Enligt planbeskrivningen skall detta inte påverka stadssiluetten från söder. De kringbyggda kvarterens innergårdarna blir nästan helt skuggiga i mars och september, men till större delen solbelysta i juni fram till mitten av eftermiddagen. En viss uppluckring av kvarterens västra husrader skulle ev. kunna ge bättre solförhållanden.

Gamla Lund ser det också som positivt att den befintliga parkeringsanläggningen tas bort, så att Hardebergaspåret kan återfå sin historiska sträckning och att tvärgående gång- och cykelstråk kan skapas mellan Södra vägen och Södra Esplanaden. Det är också positivt att ett sammanhängande, om än något decimerat grönstråk kan bevaras och utvecklas längs Södra Esplanaden fram till Stadsparken, så att den historiska stadskärnan behåller sin tydliga avgränsning mot söder. I parkstråket bevaras det tidigare stationshuset Lund södra och intill liggande envåningslänga från tidigt 1800-tal.

Planförslaget innehåller en viss dualism; å ena sidan är ambitionen att bibehålla den historiska stadskärnans tidliga avgränsning söderut vid Södertull, å andra sidan innebär planen att den tättbebyggda kvartersstaden expanderar fram till Södra vägen. Problematiken löses dels genom det uppluckrade grönare området mellan Hardebergaspåret och Södra Esplanaden, dels genom att bebyggelsen vid Stora Södergatan – Malmövägen söder om Södertull föreslås vara tillbakadragen i förhållande till gatan så att de båda markanta gavlarna vid Södertull fortfarande bildar riktpunkt från söder och en tydlig port till den historiska stadskärnan. (Gavelbyggnaderna ligger utanför det aktuella planområdet med Gamla Lund vill ändå ge följande kommentar: Den östra gavelbyggnaden betecknas i bevaringsprogrammet som kulturhistoriskt värdefull men inte den västra gavelbyggnaden, Stora Södergatan 58. Denna bör betraktas som kulturhistoriskt värdefull eller byggnad som ingår i eller tillsammans med andra bygger upp en kulturhistoriskt värdefull miljö, dels p.g.a. de båda gavlarnas kombinerade betydelse som port till den historiska stadskärnan, dels för att gaveln pryds av reliefen ”Våren” av Axel Wallenberg och att byggnaden är en god exponent för 1940- och 1950-talens lokalt förankrade tegelmodernism.)

Föreningen Gamla Lund ser positivt på planförslaget, inte minst uppdelningen på mindre byggnadsenheter med varierande höjd och riktning. En fördel vore, om en uppdelning på byggherrar och arkitekter kund ske också inom kvarteren för att uppnå en naturlig variation. Både planprogrammet och planförslaget talar om en ”modig” arkitektur utan att definiera innebörden av detta. Gamla Lund ser gärna en variation inom en enhetlig harmoni, som bl.a. tillåter träbyggnader mot parken i norr.

11 träd måste fällas enligt förslaget, varav 7 har god vitalitet 6 av de 7 träden skall ge plats för nygestaltning av Stora Södergatan och endast 1 till ny bebyggelse. Föreningen Gamla Lund ser gärna en justering på detaljnivå, så att fler av dessa träd kan bevaras.

För Gamla Lunds styrelse,

Erik Larsson, ordf.

2021-02-22.

Se detaljplanen här: Planbeskrivning 2020-11-06 Detalj plan för kvarteret Margretedal

Angående begäran om planbesked, Hunnerup 30 m.fl. (Asylen).

Till Kommunstyrelsen och Stadsbyggnadskontoret, Lund Angående begäran om planbesked, Hunnerup 30 m.fl. (Asylen).

Föreningen Gamla Lund har uppmärksammat att det föreligger begäran om planbesked för fastigheterna Hunnerup 30 m.fl. (Asylen) i S:t Larsområdet. För Gamla Lund ger detta en möjlighet att komma med synpunkter innan färdigt planförslag arbetats fram.

Ärendet gäller en begäran om att en detaljplan skall upprättas för området väster om ”Asylen”. Idén är att bygga bostäder och blandad bebyggelse med bostäder, handel och annan publik verksamhet. Området är idag obebyggt, men omfattas redan av en detaljplan för verksamheter. En del av området faller innanför den täta vegetationsridå som omger södra delen av Sankt Lars och inkräktar således inte på det öppna slättlandskapet. En annan del ligger ute i slättlandskapet, och innebär att det öppna kulturlandskapet decimeras. En bärande idé är att även utbyggnaden på slättlandet skall avgränsas av en vegetationsridå, som på samma sätt som den nuvarande bildar gräns mellan stadsbebyggelsen och det öppna landskapet.

Föreningen Gamla Lund ställer sig positiv till att komplettera Asylen med blandad bebyggelse enligt planens idéer, liksom att nybebyggelsens planstruktur bygger vidare på områdets befintliga planstruktur och att man låter vegetationsridåer utgöra gräns mot det öppna landskapet. Det nya planförslaget ger området definitivt ett lyft jämfört med den nu gällande planen.

Däremot ställer sig Gamla Lund sig negativ till utbyggnad på slätten utanför den befintliga vegetationsridån. Bebyggelse kommer för nära Flackarp i Staffanstorps kommun. Endast 75 m öppen mark återstår enligt förslaget från den tänkta nya bebyggelsegränsen till växthusen i Flackarp, som ingår i den samlade bybebyggelsen. Av de i Stadsbyggnadskontorets skrivelse visade flygbilderna framgår det inte hur kort avståndet är till Flackarp. Föreningen Gamla Lund vill värna om det återstående öppna landskapet mellan Lund och Hjärup, så att tätorterna inte växer ihop. Ingen utbyggnad bör ske inom det öppna landskap söder om Höjeå, som ligger inom Lunds kommun. Däremot kan området inom S:t Lars’ befintliga vegetationsridåer förtätas enligt planförskissen.

Planförslaget bör således justeras, så att utbyggnad inte sker utanför befintliga vegetationsridåer, även om gällande detaljplan tillåter utbyggnad där. Gamla Lund föreslår också, att Lunds och Staffanstorps kommuner inleder ett samarbete kring långsiktigt bevarande av det kvarvaranbde öppna slättlandskapet mellan Lund och Hjärup.

För Gamla Lunds styrelse,

Erik Larsson, ordf.

2021-02-08

Kommentarer till Lunds parkeringsstrategi.

Kommentarer till Lunds parkeringsstrategi

Kommentar till begreppet ”sammanvägd tillgänglighet”.

Med ”sammanvägd tillgänglighet” avses den totala tillgängligheten till en plats för samtliga färdsätt, snarare än för enskilda färdsätt.

Kommentar: En risk med detta begrepp är att platser som är mycket tillgängliga för biltrafik, t.ex. externa handelsområden vid de stora infartsvägarna, kan tillåtas få sämre tillgänglighet med kollektivtrafik, med cykel och för gångtrafik, eftersom det är den totala tillgängligheten som räknas.

Parkering i stadskärnan.

  • Antalet allmänt tillgängliga bilparkeringsplatser i stadskärnan (idag 1800 platser) skall bibehållas. Tillkommande bebyggelse genom förtätning skall enligt parkeringsnormen ha egna parkeringar, som inte ingår i de allmänt tillgängliga. Vid Lund C tillkommer därtill viss parkering för tågresande.

Kommentar:  Ett konstant antal allmänt tillgängliga parkeringsplatser i stadskärnan trots en växande befolkning i staden. Detta förutsätter att bilarna väntas stå för en minskande andel av resorna till ärenden i stadskärnan, vilket är bra. En medveten trafikpolitik i LundaMats’ anda medför att bilarnas andel kommer att fortsätt minska i förhållande till kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, vilket på sikt kan möjliggöra ett minskat antal allmänt tillgängliga platser, eller utöka boendeparkeringen på allmänt tillgängliga platser. Normen för antalet bilplatser per lägenhet bör vara så låg som möjligt för nybyggnader i stadskärnan, samtidigt som normen i sig har en begränsande effekt för exploateringstalet i stadskärnan. (En kompletterande bestämmelse bör vara att inga byggnader i stadskärnan får ha mer än 6 våningar över marknivå, och då endast vid större gator och torg.) Infart till underjordiska garage skall vara väl anpassade till stadsmiljön. Garagen bör kunna användas till annat om behovet av parkeringsplatser minskar.

  • Antalet allmänt tillgängliga parkeringsplatser i stadskärnan skall bevaras, då de är nödvändiga för tillgängligheten, speciellt för äldre och personer med funktionsnedsättning.

Kommentar: Jfr ovan. Det är viktigt att äldre och personer med funktionsnedsättning skall ha samma tillgänglighet med bil till stadskärnan. Alternativa och billigare fortskaffningsmedel för alla bör dock utvecklas snarast möjligt för att minska andelen bilåkande.

  • Parkering för besökande till stadskärnan kan i framtiden utökas genom strategiskt placerade parkeringshus med max. 10 min. gångavstånd till stadskärnan.

Kommentar: Det bör noga analyseras, var parkeringshusen dels gör störst nytta, dels orsakar minst möjliga negativa ingrepp i stadsmiljön. Stora krav bör ställas på utformningen. Även vad gäller behovet av parkeringshus kan detta hållas nere genom att aktivt främja kollektivtrafik, cykeltrafik och gångtrafik till stadskärnan.

  • På gator och torg i stadskärnan skall korttidsparkering stimuleras. Genom prissättning skall parkering i parkeringshus stimuleras. Aktiva informationssystem skall vägleda biltrafikanter till närliggande lediga parkeringsplatser.

Kommentar: Detta är utmärkt, i kombination med en politik som märkbart minskar bilismens andel av trafiken till stadskärnan genom förbättring av de alternativa färdmedlen. Allmänt bör parkering samt biltrafik i och till/från stadskärnan begränsas och anpassas till den historiska stadsmiljön. Inte fler bilar på gator och torg än de tål och plats för fotgängare, cyklar och upphållsytor. Det kan också krävas att de stora stadsbussarna till viss del ersättas av mindre bussar.

Parkering vid stadsutveckling.

  • I större stadsutvecklingsområden skall bilparkering främst ordnas i gemensamma parkeringsanläggningar eller underjordiska parkeringsgarage. Fastighetsägare skall kunna köpa parkeringsplatser, där så är lämpligt.

Kommentar: För villor och kedjehus bör parkering finnas på tomtmark för att minska behovet at gemensamma anläggningar. Gemensamma parkeringsanläggningar bör utformas så att de inkl. tillfarter konsumerar så lite mark som möjligt, smälter väl in i miljön (helst bidrar positivt till miljön) och kan få alternativ användning eller ses som reservytor om parkeringsbehovet minskar. Höga krav bör således ställas på anläggningarnas utformning. Allmänt sett bör en mindre andel biltrafik och ett större antal bilpooler och hyrbilssystem innebära att parkeringsnormen successivt kan minskas, vilket minskar behovet av parkeringsanläggningar.

Parkeringsanläggningar.

  • Parkeringshus skall kunna inriktas mot fler typer av fordon och fler funktioner som bidrar till ett mer hållbart resande. De skall ha faciliteter för laddning av elfordon. Pendlarparkering skall anordnas i lämpliga kollektivtrafiknära lägen.

Kommentar: Dessa principer är bra, liksom möjligheten att på sikt ge parkeringshusen ändrade funktioner om parkeringsbehovet minskar. Inte minst gäller detta i kollektivtrafiknära lägen. Biltrafikens andel av resande till och från kollektivtrafikens stationer och hållplatser får också förväntas minska.

Cykelparkering

  • Cykelparkering för pendlare skall finnas vid viktiga regionala och lokala kollektivtrafikhållplatser. Tillgången till besöksparkering för cyklar skall förbättras. Antalet cykelställ skall utökas på platser med hög efterfrågan, övergivna cyklar skall rensas bort och korttidsparkering skall införas på vissa platser.

Kommentar: Dessa principer är bra, och med ökad andel cykeltrafik följer en betydande ökning av behovet av cykelställ. Dessa bör utformas så att de smälter väl in i stadsmiljön. Det bör också anordnas plats till cyklar med tre hjul eller släp och till olika former av hyrfordon (elsparkcyklar etc). Det bör tydliggöras var cykling får ske och inte ske (många cyklar på trottoaren och mot enkelriktad trafik). Detta kräver bättre och säkrare cykelvägar och inte minst bättre anpassning av gatukorsningar för cyklar. (På många ställen är de påbjudna cykelvägarna farliga, så att cyklister väljer att cykla på trottoarerna.) Allt detta bör lösas samlat.

För Gamla Lunds styrelse

Erik Larsson, ordf.

2021-01-29

Yttrande till samrådshandling Detaljplan för del av Väster 7:1 m.fl.

Yttrande till samrådshandling, PÄ 23/2018. Detaljplan för del av Väster 7:1 m.fl. i Lund, Lunds kommun. (Del av Öresundsvägen.)

Föreningen Gamla Lund har tagit del av samrådshandlingen till detaljplan för del av Öresundsvägen.

Planen innebär att en enkel verkstadshall, idag använd av Lundasmide rivs, men detta är en enkel standardbyggnad utan kulturhistoriskt värde. Inga fornlämningar är kända inom området, men Föreningen Gamla Lund noterar, att om sådana skulle påträffas, skall markarbeten omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Gamla Lund har inte något att invända mot planen som sådan.

Föreningen vill dock gärna anföra följande inför den fortsatta planeringen av området: Öresundsvägen är en historisk väg, den finns med på 1704 års karta, men är troligen betydligt äldre än så. Bara mellan Bondevägen och rondellen i väster har något av landsvägskaraktären bevarats. I denna ingår en obetydlig, men synlig dubbelkurva – som alltid funnits där – och en liten träddunge. Planen innebär ett mindre ingrepp i den gamla landsvägen, just där den nya vägsträckan viker av, men resten av vägen berörs inte. Föreningen Gamla Lund vill i detta sammanhang påtala vikten av att den kvarvarande gamla vägsträckan, som inte längre blir bilväg, i det fortsatta planarbetet bevaras som gång- och cykelväg med exakt den sträckning vägen har idag, inkl. den lilla dubbelkurvan, och att befintlig vegetation vid vägen kan bevaras.

För Gamla Lunds styrelse
Erik Larsson, ordf.

2021-01-14

Detaljplan för Borgen 24 i Genarp

Läs mer

Planbesked, Hunnerup 30 m.fl. (Asylen)

Till Kommunstyrelsen och Stadsbyggnadskontoret, Lund Angående begäran om planbesked, Hunnerup 30 m.fl. (Asylen).

Föreningen Gamla Lund har uppmärksammat att det föreligger begäran om planbesked för
fastigheterna Hunnerup 30 m.fl. (Asylen) i S:t Larsområdet. För Gamla Lund ger detta en
möjlighet att komma med synpunkter innan färdigt planförslag arbetats fram.
Ärendet gäller en ed begäran om att en detaljplan skall upprättas för området väster om ”Asylen”.
Idén är att bygga bostäder och blandad bebyggelse med bostäder, handel och annan publik
verksamhet. Området är idag obebyggt, men omfattas redan av en detaljplan för verksamheter.
En del av området faller innanför den täta vegetationsridå som omger södra delen av Sankt Lars
och inkräktar således inte på det öppna slättlandskapet. En annan del ligger ute i slättlandskapet,
och innebär att det öppna kulturlandskapet decimeras. En bärande idé är att även utbyggnaden på
slättlandet skall avgränsas av en vegetationsridå, som på samma sätt som den nuvarande bildar
gräns mellan stadsbebyggelsen och det öppna landskapet.
Föreningen Gamla Lund ställer sig positiv till att komplettera Asylen med blandad bebyggelse
enligt planens idéer, liksom att nybebyggelsens planstruktur bygger vidare på områdets befintliga
planstruktur och att man låter vegetationsridåer utgöra gräns mot det öppna landskapet. Det nya
planförslaget ger området definitivt ett lyft jämfört med den nu gällande planen.
Däremot ställer sig Gamla Lund sig negativ till utbyggnad på slätten utanför den befintliga
vegetationsridån. Bebyggelse kommer för nära Flackarp i Staffanstorps kommun. Endast 75 m
öppen mark återstår enligt förslaget från den tänkta nya bebyggelsegränsen till växthusen i
Flackarp, som ingår i den samlade bybebyggelsen. Av de i Stadsbyggnadskontorets skrivelse
visade flygbilderna framgår det inte hur kort avståndet är till Flackarp. Föreningen Gamla Lund
vill värna om det återstående öppna landskapet mellan Lund och Hjärup, så att tätorterna inte
växer ihop. Ingen utbyggnad bör ske inom det öppna landskap söder om Höjeå, som ligger inom
Lunds kommun. Däremot kan området inom S:t Lars’ befintliga vegetationsridåer förtätas enligt
planförskissen.
Planförslaget bör således justeras, så att utbyggnad inte sker utanför befintliga vegetationsridåer,
även om gällande detaljplan tillåter utbyggnad där. Gamla Lund föreslår också, att Lunds och
Staffanstorps kommuner inleder ett samarbete kring långsiktigt bevarande av det kvarvaranbde
öppna slättlandskapet mellan Lund och Hjärup.
För Gamla Lunds styrelse,
Erik Larson (ordf.)
2021-02-08