Lunds kommuns översiktsplan,
Samrådsförslag 19 december 2023
Yttrande Föreningen Gamla Lund
Lunds översiktsplan, som är tänkt att gälla från 2025, är ett ambitiöst och grundläggande planarbete, omfattande 687 sidor i sex delar samt en sammanfattande plankarta. Planen bygger på ett stort antal undersökningar, detaljstudier, referenser till forskning, prognoser samt enkäter och dialoger med pri vatpersoner, föreningar, intresseorganisationer och företag. Den behandlar såväl utbyggnadsplaner som bevarande och skydd av landskaps- och naturvärden. Den ger sociala riktlinjer för trygghet, ser vice, tillgänglighet, sport och rekreation, trafiksäkerhet m. m. och om hållbar utbyggnad av kollek tivtrafik, klimatanpassning, ett starkt och mångsidigt näringsliv, ett livskraftigt jordbruk, en nod för utbildning och forskning, en robust infrastruktur och energiförsörjning m. m. Särskilt utrymme ges åt riksintressen och lagskydd samt åt konsekvenser beträffande ekologisk, social och ekonomisk håll barhet. Även om planen i sig inte är juridiskt bindande, redovisar den vissa juridiskt bindande krav
och ger ramar och rekommendationer till juridiskt bindande detaljplanering. Planen bör ses i förhållande till EU:s miljö- och stadsplaneringspolitik. Lund är bland de 100 städer i EU som år 2022 utvaldes att få särskilda bidrag till att vara klimatneutrala och klimatsmarta år 2030. Staden skall följa the European Green Deal, vilket innebär 55% reduktion av växthusgaser 2030, jämfört med 1990, ekonomisk tillväxt utan ökad resursförbrukning och att inga personer eller platser lämnas utanför. Europakommissionen har också lanserat principerna Nature-based Solutions (NBS) och New European Bauhaus (NEB), där den senare har tre grundpelare för stadsplanering: vackert (estetiskt, i harmoni med naturen), hållbart (klimatanpassat, biodiversitet), inkluderande (till gängligt, tillhörighet, delaktighet, medbestämmande). Dessa principer knyter samman naturveten skap, ekonomi, sociala och kulturella mål och människornas dagliga liv.
Planen definierar ett stort antal positiva mål, men tar inte upp att genomförandet av dessa mål inte alltid är konfliktfritt, kan kräva prioriteringar mellan olika intressen eller är beroende av beslut utanför kommunalpolitikens ramar. Viktiga ledord i planen är att det överallt skall skapas en sam manhängande och integrerad miljö som är trygg och överblickbar för människor som rör sig till fots och med cykel. Bebyggelsen skall koncentreras till lägen med god kollektivtrafik. Cykel- och kollek tivtrafiknäten skall förstärkas. I Lunds tätort skall stadskärnan och stadsdelarnas centra förstärkas med mer service och handel, fler bostäder och mötesplatser. Tillväxten i Lund skall som huvudprincip ske genom förtätning och inte på åkermark. Bebyggelsen skall lokaliseras så att den så mycket som möjligt kopplas till befintlig infrastruktur. Samtidigt skall Lund vara en ”regional motor” med inno vations- och kunskapsdrivet näringsliv i spetsen. Många verksamheter kan integreras i den befintliga staden, men till andra behövs det ny mark – vilket kommer i konflikt till att bevara jordbruksmark. Å andra sidan kommer förtätningen inom staden i konflikt med målet att stärka och utveckla de gröna miljöerna. Det vore önskvärt att principer för att lösa detta problem diskuterades i planen.
Planen ger möjlighet till 30.000 nya bostäder tills år 2050, och att 2/3 av dessa skall uppföras i Lunds tätort och resten i de mindre tätorterna och i byar på landsbygden. Mycket skall satsas på bättre kollektivtrafik mellan orterna. Också orterna utanför Lunds tätort skall göras livskraftiga. Service, mötesplatser och kollektivtrafik skall stärkas utifrån orternas förutsättningar och utvecklingen skall ske in samspel med platsernas unika kvaliteter. Dessa frågor ligger i fokus för Föreningen Gamla Lunds intressen.
Tillväxtens fördelning
Tillväxten sker i första hand i Lunds stad och de större samhällena Dalby, Södra Sandby, Genarp och Stångby, men också de mindre tätorterna Torna Hällestad, Björnstorp, Revingeby, Håstad-Örtofta
2
och Vallkärra. I de olika orterna skall bostadsbyggande och näringsliv stimuleras och service och kommunikationer utvecklas i takt med tillväxten. Om det görs på rätt sätt kan det stärka även orternas identitet och miljökvalitet. Det finns naturligtvis också alltid en risk att det görs så att det skadar befintliga kulturmiljö- och naturvärden. Som prioriterade frågor nämns att orterna i östra kommun delen skall vara livskraftiga. Också de mindre byarna, som Vomb, Dörröd, Skatteberga och Harde berga ska utvecklas utifrån deras unika identitet och förutsättningar och bebyggelseutvecklingen ska
stödja en levande landsbygd. Målen är positiva, men styrmedlen ofta begränsade. Den omfattande tillväxten i Lunds kommun bör inte ses som ett mål i sig, inte heller att grann kommuner önskar mest möjliga tillväxt. Översiktsplanerna illustrerar behovet av en regional plane ring, där tillväxten kan fördelas på ett sätt som sammantaget ger bäst ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och bäst klimatanpassning. Vård och skydd av natur, klturlandskap och jordbruksmark blir centralt i planeringen, liksom en samlokalisering av bebyggelse och ett effektivt regionalt kollek tivtrafiksystem. Lunds översiktsplan är i denna anda, men en ökad samplanering med grannkommu nerna är nödvändig.
Den byggda miljön
En lång rad punkter ger riktlinjer om hur den byggda miljön i områden med blandad bebyggelse skall utvecklas. Här ingår trygghet, tillgänglighet, barn-, äldre-, jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv liksom beaktande av den byggda miljöns värden och identitet, inkl. kulturmiljö och arkitektoniska uttryck. Parker och gröna miljöer ska utvecklas, gator trädplanteras och kollektivtrafikens stations
och hållplatsmiljöer vara trygga och attraktiva. Bebyggelsen bör vara mångfunktionell med bostäder, verksamheter och service i samlade, täta miljöer. Särskilda riktlinjer ges för en levande stadskärna och en grön och kulturhistorisk bebyggelsemiljö. Andra områden karakteriseras som sammanhållen bostadsbebyggelse med ett fåtal service- och handelsfunktioner. Komplettering med nya bostäder ska göras så att ett brett utbud av bostadstyper finns.
Avsnittet Om geografiska inriktningar ger en översikt över hur centralorten Lund och de flesta övriga utbyggnadsorter är tänkta att utvecklas under de kommande decennierna. En schematisk plan anger centralortens huvudstruktur, medutvecklingsstråk och utvecklingsområden. Det visas också en övergripande grön- och blåstruktur, även som en grön ring runt staden. Både i Brunnshögs
och Bjärredriktningen föreslås utbyggnad utanför den gröna ringen, vilket särskilt i Bjärredrikt ningen kan hota det öppna kulturlandskapet – se kommentar nedan. Strukturplanen omsätts till en översiktlig markanvändningsplan. För olika 13 stadsdelar ges mer detaljerade och väl valda områdes riktlinjer, inkl. hänsyn till kulturmiljövärden. Planändringar i förhållande till gällande översiktsplan visas tydligt, vilket är en fördel. Det råder ännu en osäkerhet om hur universitetssjukhuset skall ut byggas, liksom hur det går med utvecklingen av Källbyområdet. Utvecklingen av Västerbro till en blandad stadsdel är positiv, liksom intentionen att bevara de viktigaste industribyggnaderna. Där och i Brunnshög är ambitionen att skapa nya, attraktiva, blandade och ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara stadsdelar. Som grundprincip väljs kvartersstaden, där vartannat gaturum har biltrafik, och vartannat är bilfritt, och där de finns inslag av grönytor. I Brunnshög föreslås som landmärke ett 36
våningar högt bostadshus. Av olika skäl vore en lägre höjd, kring 20-25 våningar att föredra. För de olika utbyggnadsorterna visas schematiska utvecklingsplaner. Därtill visas motsvarande utsnitt ur den kommuntäckande markanvändningskartan. Dessa detaljeras i Södra Sandby, Veberöd och Genarp enligt redan antagna fördjupade översiktsplaner. I Södra Sandby finns en tydlig ambition att förtäta Revingevägen till ett småstadsliknande centrumstråk med torg. Här är det viktigt att beva randehänsyn tas – redan har byggnader av visst bevaringsvärde rivits. Utbyggnadsområden visas, men en långsiktig avgränsning borde diskuteras, både mot natur- och jordbruksområden. Ett reservat för ett kollektivstråk mot Brunnshög visas – det skulle kunna vara en förlängning av spårvägen. I Veberöd har 11-åriga skolbarn deltagit i en workshop som mest handlade om trygghet, tra fiksäkerhet och fritidsaktiviteter. Även i Veberöd visas hur ortskärnan kan förtätas och bli mer små stadsliknande. Man har dock valt att flytta järnvägen från det gamla läget i centrum till ett ocentralt
3
läge vid riksväg 11 norr om tätorten. Stor vikt ges vid arkitekturen, som skall stärka identiteten som tegelort.
I Genarp skall bykärnan förstärkas, liksom kontakten med omgivande natur. Kring f. d. järn vägsstationen skall en förtätning med centrumverksamheter och mångfunktionell bebyggelse ske. Främst skall ny bebyggelse komma i luckor mellan befintliga byggnader så att en mer småstadslik nande miljö uppstår. Liksom i Veberöd är det viktigt att identitetsskapande äldre byggnader bevaras. Ambitioner till detta finns, men ändå kan bevaringsvärda byggnader vara hotade, som hotellet i Ge narp, där Lars Norén växte upp. Genarp skall främst utbyggas i nordost, norr och nordväst, med Höjeå som tydlig tätortsgräns. Detta är utmärkt. Det vore önskvärt med en tätare, byliknande miljö kring Genarps unika kyrka. Utbyggnaden mot nordväst kunde struktureras, så att den visuellt mer inriktas mot kyrkan. I stället för att låta verksamhetsområdet i norr utvidgas västerut, borde en by liknande bostadsbebyggelse uppföras i en samlad komposition med kyrkan. (I samband med ett tidi gare detaljplaneyttrande har Föreningen Gamla Lund gjort en skiss till hur detta kan göras.)
I Dalby har ännu inte någon fördjupad översiktsplan gjorts. Den schematiska planen visar en centrumuteckling i den befintliga ortskärnan och kring stationen, med förutsättningen att järnvägen skall återuppbyggas. Gröna stråk förbinder centrum med Skrylle, Dalby Söderskog och Galgbacken. Tätortsutvecklingen sker mot väg 11 i söder och i mindre områden i öster. I norr når tätorten redan fram till Skrylleområdet som skall bevaras och i väster har det öppna landskapet ända framtill Kungs gården och kyrkan fått beteckningen ’värdefullt kulturlandskap’ och skall bevaras som det är. Detta är av största betydelse eftersom blicken från åkerlandskapet mot kyrkan och Kungsgården på höjden är av oersättligt värde. Centrala Dalby har ett mycket stort kulturhistoriskt värde som kan förädlas ytterligare. Det finns möjligheter att komplettera områdets alla bevaringsvärda byggnader med till dessa anpassad ny bebyggelse, så att en upplevelserik, attraktiv småstadsliknande kärna utvecklas. Inga riktlinjer för detta ges i översiktsplanen men det finns förändringsplaner, bl.a. vad gäller det befintliga köpcentrumet. Föreningen Gamla Lund anser att ingen ny bebyggelse skall uppföras i Dalby centrum innan en fördjupad översiktsplan eller ett planprogram gett tydliga riktlinjer för hela den gamla ortskärnan. En sådan kombinerad bevarings- och utvecklingsplan med riktlinjer för arki tektur, gaturum, torg och förening av gammalt och nytt bör ha högsta prioritet.
Stångby byggs ut som ett traditionellt järnvägssamhälle med stationen i centrum och en delvis småstadsliknande karaktär. Det är oundvikligt i detta fall att bebyggelsen breder ut sig på tidigare högvärdig jordbruksmark, men detta måste vägas mot att orten behöver ett visst underlag för service av olika slag. Den utveckling som visas i markanvändningsplanen motsvarar i stort sett ortens lämp
liga långsiktiga utbredning. Av största betydelse är att området mellan Lund (Annehem, Ladugårds marken) nu planeras som öppen jordbruksmark. Tidigare har där funnits planer på utvidgad stadsbe byggelse. Nu kan ett öppet åkerlandskap bevaras mellan Lund och Stångby.
Också för mindre tätorter ges utvecklingsramar, välförankrade i orternas struktur. Det är viktigt att äldre kulturbyggnader av olika slag kan bevaras och få lämplig användning. Utbyggnaden söder om Vallkärra är olycklig, eftersom Vallkärra då blir en del av Lunds tätort.
En brist i planrapporten är att det saknas teckenförklaring direkt vid utsnitten av markanvänd ningsplanen för de olika tätorterna.
Det regionala kollektivtrafiknätet
En skevhet i planeringen är att alla större utbyggnadsorter utanför centralorten inom kommunen, bortsett från Stångby, ligger mot öster. I andra väderstreck ligger grannorterna i andra kommuner, som alla vill maximera sin egen tillväxt. Behovet av en samlad regional planering, oberoende av kommungränserna, har ökat kraftigt, inklusive ett effektivt regionalt kollektivtrafiksystem.
För att utveckla ett system av orter av olika storlek behövs ett effektivt transportnät, framför allt för kollektivtrafik. Det understryks att järnvägsnätet i Öresundsregionen bör ses i ett helhetsper spektiv som omfattar såväl internationell som regional persontrafik och godstrafik och där snabbare tåg separeras från långsammare. Det talas om starka kollektivtrafikstråk mellan tätorterna, men utan att nämna utbyggnad av spårnätet utöver Simrishamnsbanan. Detta kan jämföras med tidigare
4
översiktsplaner av olika slag, som nämnt snabbspårvägar mellan Lund och Staffanstorp, Dalby, Södra Sandby, Bjärred och ev. också Lomma via Hjärup. En detalj är att Simrishamnsbanan genom Vebe röd tänkes flyttad från det gamla läget genom ortskärnan till ett läge längs riksväg 11 norr om sam hället.
Vad gäller spårtrafik och övriga snabba stråk för kollektivtrafik är det ju den statliga politiken som är avgörande. Den nuvarande regeringen har t.v. sagt nej till nya spår till Hässleholm och den nya stambanan via Jönköping, liksom till att återuppbygga Simrishamnsbanan. Någon samlad utred ning kring nya öresundsförbindelser, där för- och nackdelar med olika alternativ jämförs på ett or dentligt har inte gjorts, och inte heller en långsiktig lösning för godstågen. I Lund har utredningen om järnvägstunnel gått i stå, fastän den är helt avgörande för hur stadskärnan och hur effektiva kollektivtrafikstråk till flera av grannorterna skall utvecklas. Översiktsplanen skjuter i hög grad dessa frågor på framtiden.
Kulturlandskapet och naturvärdena
Översiktsplanen har ambitiösa mål för utvecklingen av en ”grönblå” struktur, med sammanhängande områden för natur och rekreation och regionalt viktiga gröna kopplingar. Landsbygdens förutsätt ningar att bidra till hållbar utveckling ska förstärkas genom satsningar på grönt näringsliv samt åtgär der för klimat och naturvård. På mark- och vattenanvändningskartan visas detta tydligt. Det bördiga jordbrukslandskapet i kommunens västra delar skall ”så långt som möjligt” bevaras för långsiktig livsmedelsförsörjning. Viktigt är att planen nämner ”ett kulturlandskap att värna” och att ”det öppna landskapet möjliggör vida vyer och långa utblickar med tydliga landmärken.” Stångby skall lyckligt vis inte byggas samman med Lunds stad. Det nämns inte att hotet mot det öppna kulturlandskapet främst finns mot väster, sydväst och söder. För att skydda det som finns kvar av detta öppna åker landskap krävs ett nära samarbete med Staffanstorps, Lomma och Burlövs kommuner. Översiktspla nen visar utbyggnadsområden sydost om S:t Lars och väster om väg 103/108, vilka absolut bör utgå om man vill skapa en tydlig gräns mot det öppna kulturlandskapet.
En visad utbyggnad på åkermark fram till Utmarksvägen påverkar knappast det öppna kultur landskapet, men en visad möjlig fortsatt utbyggnad öster om Utmarksvägen är tveksam. Det finns åtminstone ett behov av att redan nu fastställa en långsiktig gräns mellan stadsbebyggelse och öppet kulturlandskap och hur denna gräns ska gestaltas.
Planen ger särskilda riktlinjer för ”mosaiklandskap”, skogslandskap, öppet sandigt landskap och särskilt värdefulla natur- vatten- och kulturmiljöer.
Plankartan visar ”uppmärksamhetsområden för energiproduktion”, i praktiken vindkraftverk och solcellsanläggningar. Ett sådant område visas väster om väg 103/108, vilket skulle vara mycket skadlig för det där välbevarade öppna kulturlandskapet. Ett annat sådant område är på båda sidor om E22 från Brunnshög till Gårdstånga. Det vore mycket olyckligt om denna infart mot Lund kom att präglas av vindsnurror och stora solcellsytor i stället för ett öppet jordbrukslandskap. En försiktig inpassning av energiproduktion i området kan möjligen göras, men bara efter noggranna studier, så att den inte dominerar landskapsbilden.
Ett rikt kartmaterial visar natur- och kulturvärden i landskapet, samt andra förhållanden, men kartorna kan p. g. a. sin lilla storlek och ändå detaljrikedom vara svåra att avläsa. Särskilt i huvud avsnittet om ’Tematiska inriktningar’ är många kartor så små och utan text att de är svåra att rela tera till verkligheten.
Anna Svenson, ordf.
Bo Larsson, vice ordf.
2024-04-29