Yttrande till detaljplan för kv. Värmeväxlaren 3 m.fl. i Lund.

Det befintliga industriområdet mellan Bryggaregatan, Åldermansgatan, Måsvägen och f.d. Bjärredsbanan föreslås omvandlat till tre slutna kvarter med bostäder, centrum- och kontorsverksamhet och s.k. mobilitetshus. De viktigaste entréfasaderna blir mot den planerade Västra Esplanaden i norr, som följer den gamla banvallen och som blir huvudstråk för kollektivtrafik. Detta innebär att en gammal kollektivtrafikled får en renässans. Det har i tidigare plandiskussioner föreslagits att här anlägga en snabbspårväg till Bjärred. Om detta skulle bli möjligt, skulle det innebära att Bjärredsbanan återuppstod i ny form. Det är positivt, att planförslaget möjliggör en sådan utveckling.
Ett preliminärt planförslag för grannkvarteret Separatorn i norr visar där tre kvarter, som fluktar med grannkvarteren i söder, vid Åldermansgatan. Den föreslagna kvartersindelningen av kv. Värmeväxlaren, innebär en mindre, ej motiverad, förskjutning i förhållande till planerade och befintliga grannkvarter i norr resp. söder, så att de nord-sydliga genomgående kvartersavskiljande gatorna inte direkt fluktar med gatorna/stråken i norr resp., söder. Föreningen Gamla Lund tar inte ställning till om gatorna bör flukta så att genomgående siktlinje uppstår, men konstaterar att ett detta skulle vara möjligt med en mindre planjustering.
Tidigare fanns Marknadsplatsen i områdets östra del, som bl.a. användes av cirkusar. På 1960-och 1970-talen byggdes åt Alfa Laval AB längs i stort sett hela kvarteret den 186 m långa och 83 m breda verkstadshallen med slutna röda tegelfasader. På norrsidan är överdelen uppglasad och uppdelad på en serie gavlar med låga gavelspetsar – jfr. bifogat foto. Bevaringsprogrammet anger denna fasad som kulturhistoriskt värdefull, medan byggnaden för övrigt bidrar till att bygga upp en kulturhistoriskt värdefull miljö, som stödjer berättelsen om Lunds industrihistoria.
Föreningen Gamla Lund inser att verkstadsbyggnaden är mycket stor och svår att återanvända och att den förhindrar skapandet av en mer varierad stadsmiljö i mänsklig skala. Däremot kunde det undersökas, om ett eller några av gavelpartierna mot norr kunde bibehållas och ingå i den nya bebyggelsen. Eftersom den nya fasaden mot Västra Esplanaden är förskjuten söderut i förhållande till verkstadsbyggnadens fasad mot Bjärredsbanan, innebär detta att gavelpartierna också måste flyttas. De skulle då kunna placeras på det mellersta, långa kvarterets norrsida, och därmed bidra till att mildra dettas storskalighet och samtidigt anknyta till platsens industrihistoria. Därtill föreslås att veksstadshallens regel s långt det gåpr återanvänds i nybyggnaden. Den föreslagna portöppningen genom kvarteret är av stort värde för att motverka kvarterets barriärverkan möjliggöra passage mellan tvärstråken i söder och norr. Entrétorget i öster med tillhörande ”signaturbyggnad” kan få stor betydelse som kännetecken för stadsdelen. Det är värdefullt att parken längs Åldermansgatan bevaras.

Föreningen Gamla Lund ser planen som en välkommen förnyelse av området, med tillägget att en återanvändning av en eller flera av de uppglasade gavlarna och återanvändning av teglet kunde undersökas.

För Gamla Lunds styrelse,
Erik Larsson, ordf., Bo Larsson, bevarandegruppen, 2021-03-31.

Yttrande till detaljplan för kv. Helgonagården 5:36 m.fl. i Lund.

Yttrande till detaljplan för kv. Helgonagården 5:36 m.fl. i Lund, Lunds kommun. Samrådshandling. PÄ 07/2019.

På den idag till stor del av självsådda träd bevuxna ytan mellan Göingegatan, Getingevägen, Stig Sunners väg och Kemicentrum (Naturvetarvägen) planeras ett kringbyggt kvarter med fyra huskroppar. Åtskilda av mindre gröna passager till den gröna innergården. Området innehåller studentbostäder, och strukturen är anpassad till den intill liggande äldre bebyggelsen i Smörlyckan. Bebyggelsen har på traditionellt sätt entré från gatan och bildar den äldre, blandade stadsmiljöns front mot den öppnare och mer storskaliga institutions-, universitets- och företagsbebyggelsen. Kvarteret bildar ett slags yttre entré till den mer stadsmässiga stadskärnan.

Nybebyggelsen, i 3-5 våningar, innehåller studentbostäder med möjlighet till inslag av verksamheter i bottenvåningen. Genom sin begränsade storlek, sadeltak och traditionella läge längs gatorna samverkar bebyggelsen på ett förtjänstfullt sätt med Smörlyckans bebyggelse. Nybebyggelsen är betydligt tjockare än den äldre bebyggelsen, men genom asymmetriskt placerad taknock fås på gatusidan en takvinkel liknande den på den äldre bebyggelsen.

En av perspektivbilderna antyder att fasaderna mot Göingegatan avses klädda med stående träpanel, som utan utskjutande takfot fortsätter direkt upp på sadeltaket. För anpassningen till den äldre bebyggelsen mittemot vore tegelväggar, ev. med inslag av puts, samt markerade takfötter, gärna med gesims, att föredra.

Gamla Lunds styrelse har inget att erinra mot planförslaget utöver synpunkterna på fasaderna mot Göingegatan.

För Gamla Lunds styrelse,
Erik Larsson, ordf., Bo Larsson, bevarandegruppen.
2021-03-31.

Yttrande till detaljplan för kv. Bursan 3 m.fl. i Lund.

Yttrande till detaljplan för kv. Bursan 3 m.fl. i Lund, Lunds kommun. Samrådshandling. PÄ 17/2020.

Detaljplaneförslaget innebär möjlighet att uppföra en bostadslänga i 2 ½ våningar längs Pilgrimsvägen i Södra Råbylund. Marken är en delvis tätbevuxen förvildad del av en tidigare villaträdgård i anslutning till den mer än 200 år gamla grannbebyggelsen Bursan 2. Nybebyggelsen, traditionellt längs gatan, med entréer från denna till bottenvåningen, ger viss stadga år stadsbilden och gatumiljön, samtidigt som den tillsammans med den äldre byggnaden avgränsar en inre grön yta. På detta sätt sker en god integration mellan äldre och ny bebyggelse. På gården tillåts viss lägre komplementbebyggelse. Denna bör vara av enkelt slag, gärna i trä, för att smälta in i gårdsmiljön.

På norra delen av den inre gården inryms 6 parkeringsplatser. Det är önskvärt att dessa utformas diskret, så att de väl smälter in i den gröna gårdsmiljön, och inte asfalteras.

Med ovanstående kommentarer har Föreningen Gamla Lund inget att erinra mot planförslaget.

För Gamla Lunds styrelse,
Erik Larsson, ordf., Bo Larsson, bevarandegruppen.
2021-03-31.

Virket 6 och del av Virket 1.

Virket 6 och del av Virket 1, PÄ 16/2018, Samrådshandling

Planen är den första etappen i omvandlingen av Öresundsvägens företagsområde till den blandade stadsdelen Västerbro. I hörnet av Öresundsvägen och Kobjersvägens västra sida föreslås ett nästan kringbyggt kvarter i 5-7 våningar, som mot norr avgränsas av Kobjersparken och mot väster av ett nytt parkstråk genom det befintliga kvarteret Virket. Planen innebär att ett tvåvånings tidstypiskt gult tegelhus från 1956 rivs. Där fanns tidigare ”Vespa-Månsson”. I bevaringsprogrammet faller byggnaden under kategorin ”ingår i, eller bygger tillsammans md andra, upp en kulturhistoriskt intressant miljö”. Det är således en av de verksamhetsbyggnader i området, som har ett visst bevarandevärde och som skulle kunna förenas med nybebyggelse, men som är indraget från gatan, där planen föreslår byggnader i gatulinjen.

Föreningen Gamla Lund ser gärna att tegelbyggnaden bevaras som ett minne av tomtens tidigare historia och kombineras med nybebyggelse, t.ex. enligt bifogade planskiss. Huset som vi gärna skulle se bevarat är markerat i orange.

För föreningen Gamla Lund,

Erik Larsson, ordf.

2021-03-16

Yttrande till Trafikverket angående lokalisering av nya spår Lund – Hässleholm.

Yttrande till Trafikverket angående lokalisering av nya spår Lund – Hässleholm.

Detta är såväl allmänna kommentarer som kommentarer specifikt beträffande Lund.

  • 1. I Hässleholm är en sträckning via den nuvarande stationen att föredra för att byte mellan höghastighetståg och andra tåg skall kunna ske direkt.
  • 2. För att få en bansträckning utan tvära kurvor bör då banan gå öster om Finjasjön.
  • 3. Alternativet med sträckning väster om Lund med station i Pilsåker har dels nackdelen med att detta stationsläge är ocentralt och saknar koppling till andra tåg, dels att banan skär igenom västra delen av Lund. Den visade sträckningen genom Nova handelsområde och mellan Papegojelyckan och Värpinge gård är inte acceptabel. En ev. bana väster om Lund bör också runda Värpinge och Trolleberg, men ett centralt stationsläge är att föredra.
  • 4. Alternativet med station vid Lund C bör utformas som tunnellösning för alla spår. Då hotas inte Armaturfabriken eller bebyggelsen längs Nygatan och då kan den historiska stadskärnan kopplas samman med Väster utan barriärer.
  • 5. Norr om Lund är det östliga sträckningsalternativet, längs E22 och öster om Eslöv att föredra. Det blir respektavstånd till Viderup, Gårdstånga och Skarhult. Övriga alternativ är svåra att kombinera med natur- och kulturmiljövärden vid Stångby, Hoby, Svenstorp och längre mot norr, Trollenäs, Trolleholm och Stockamöllan. Se bifogad skiss.
  • 6. Mellan Lund och Hässleholm bör järnvägen till större delen gå på bro för att minska markåtgång, inverkan i terrängen och barriärverkan, samtidigt som totalkostnaderna blir lägre.
  • 7. Bifogad skiss visar ett förslag till sträckning av höghastighetsbana på bro, som genom Lund sänks till tunnel.

LÄNK: Ny bana Hässleholm-Lund

För Gamla Lunds styrelse
Erik Larsson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen
13 mars 2021

Gamla Lund Nytt 1 2021