Fördjupningen av översiktsplanen innebär en huvudstruktur för utveckling av Lund kring Klostergår-dens station, som skall tas i bruk 2024, ner mot Höjeå. Huvuddelen av nybebyggelsen sker på befint-lig industrimark, parkeringsytor och ev. på reningsverkets tidigare område, men också på vissa befint-liga grönytor. Höjeådalen skall bevaras som natur- och rekreationsområde, men på andra sidan ån planerar Staffanstorps kommun en utbyggnad enligt förslag till Fördjupad översiktsplan Flackarp – Höjebromölla. Det innebär i praktiken en utbyggnad av Lunds tätort in i Staffanstorps kommun, med direkt koppling till Källbyområdet i Lund. De båda kommunerna har arbetat fram en gemensam strukturbild för Höjeåområdet, där bebyggelseutveckling på båda sidor om ån visas. Strukturbilden finns med i båda de nämnda översiktsplanerna.
Föreningen Gamla Lund ser positivt på att reningsverket flyttar, liksom kraftledningen, och den härigenom möjliga utbyggnaden mellan Klostergårdens station och Höjeå. Utöver att utbyggnaden är välbelägen beträffande kollektivtrafik kan den också innebära en avrundning av stadsbebyggelsen i sydväst, med kontakt till det värdefulla landskapet längs Höjeå. Att områdena på båda sidor om järn-vägen knyts samman innebär ett plus för upplevelsen av Lund som en helhet, en sammanhängande stad. Föreningen Gamla Lund vill särskilt kommentera hur utbyggnadsplanerna förhåller sig till kring-liggande bebyggelse, kulturvärden och landskapsvärden. Vi vill kommentera fördjupningen av över-siktsplanen för Källby enligt följande huvudpunkter:
Stadens avgränsning mot sydost
Strukturbilden för Höjeåområdet s. 6 är oacceptabel. Det återstår för lite öppet landskap mellan Lund och Hjärup. Höjeå, inte väg 108, bör vara gräns för stadsbebyggelsen. Utöver värdet av att bevara högklassig åkermark och naturvärden och skapa goda förutsättningar för biologisk mångfald samt rekreation och friluftsliv, vill vi särskilt framhålla det kulturhistoriska värdet av det skånska öppna jordbrukslandskapet. Detta innebär att tätorterna inte växer ihop och att strukturen av ”bebyggelseöar i åkerhavet” bevaras med tydliga gränser tätort-landskap och öppna utblickar mellan tätorterna, vilket stärker dessas egenidenti-tet. Kontrasten och den tydliga gränsen mellan det öppna landskapet söder om ån och stadsbebyggel-sen i norr har mycket stort miljövärde, inte minst kulturhistoriskt. Den sällsynt tydliga, i landskapet för-ankrade gränsen land-stad vid Höjeå, väster om S:t Lars måste bevaras. En likvärdig bebyggelsegräns kan inte skapas vid väg 108. Föreningen Gamla Lund har också påpekat detta i yttrande till Staffanstorps kommuns detaljering av översiktsplanen för Flackarp – Höjebromölla.
Strukturbilden antyder också utbyggnad av det 250 meter breda öppna landskap (nästan helt inom Lunds kommun), som återstår mellan S:t Lars och Bergströmshusen. Översiktsplanen för Källby visar inte denna utbygg-nad, men bör aktivt skydda området mot exploatering.
Föreningen Gamla Lund föreslår, som alternativ till den nämnda strukturbilden för Höjeåområdet, att Lunds, Staffanstorps, Lomma och Burlövs kommuner, med hänvisning till regionplanen från 1979, gemensamt arbetar fram plan för bevarande av det öppna kulturlandskapet mellan tätorterna Lund, Staffanstorp, Lomma, Hjärup/Uppåkra och Åkarp/Arlöv.
Den överordnade målbilden
Föreningen Gamla Lund instämmer i målbildens fyra viktigaste strategier, men saknar i målbilden principer för relationen mellan staden och det öppna kulturlandskapet. Planen vill utveckla Höjeåda-lens friluftsliv och naturvärden. Planen undviker däremot att ta upp problematiken kring stadens av-gränsnjng mot det öppna landskapet. Denna fråga har mycket stor betydelse för miljön kring Höjeå och för utsikten från bebyggelsen norr om ån.
Kulturhistoriska och miljömässiga värden
Det är värdefullt att Åkerlund & Rausings äldre kontors- och industribebyggelse (Nils Ahrbom, Helge Zimdal m fl) föreslås bevarad och integrerad i den nya stadsmiljön, liksom Källby vattenverk, gamla strumpfabriken och kraftvärmeverket vid Nordanväg. Det är också av vikt att gravhögarna Kyrkohö-gen och Lyckebacken förbinds med varandra i landskapet och här ges en mer framträdande roll. Stor betydelse har de öppna släppen i landskapet mellan gravhögarna och Höjeå och mellan Värpinge by och stadsbebyggelsen öster därom.
Rådmansvången söder om Trollebergsvägen utbyggdes på 1940- och 1950-talen, i enlighet med huvudidéerna i Lunds generalplan 1942, där Sune Lindström, Fred Forbat och Ingeborg Ham-marskjöld-Reiz hade framträdande roller. Generalplanen definierade såväl industriområdet i söder som bostadsbebyggelsen i norr och koloniområdet däremellan. Koloniträdgårdar planerades således medvetet för både rekreation och tillskott i familjeförsörjningen. Hela denna planering representerar den tidiga folkhemspolitikens stadsbyggnadsideal, vilket ger även koloniområdet ett betydande kul-turhistoriskt värde. Klostergården, från 1960-talet, representerar nästa fas i folkhemsplaneringen med högre exploatering, större stadsdelscentrum och väl tilltagna idrottsområden med fotbollsplaner.
Källbyplanen respekterar kringliggande bebyggelseområden, men påverkar grönområdena. Re-dan har betydande delar av Klostergårdens idrottsytor exploaterats och ytterligare fotbollsplaner före-slås bebyggda, liksom ett mindre koloniområde intill. Den föreslagna förtätningen längs Sunnanväg visas bara som en yta, men det är av stor vikt att dess. bebyggelse anpassas till särskilt Klostergårdens intilliggande lägre bostadslängor.
Den historiska byn Källby revs fram till på 1960-talet, men ett återskapande i någon form kunde diskuteras, kanske som några småhus längs den gamla byvägen.
Jämförelse mellan de två förtätningsalternativen
Alternativ 1 innebär utbyggnad i det på 1940-talet planerade koloniområdet vid Rådmansvången, men utlägg av nya koloniområden vid Värpinge gård, omvandling av reningsverket till grönområde och bevarande av del av grönområdet mellan Västanväg och järnvägen. Alternativ 2 innebär att ko-loniområdet vid Rådmansvången bevaras, men att större delen av reningsverket bebyggs och att hela grönområdet mellan Västanväg och järnvägen bebyggs. Föreningen Gamla Lund lägger störst vikt vid att koloniområdet vid Rådmansvången bevaras.
För Gamla Lunds styrelse,
Bo Larsson, Bengt Aronsson och Jan Torsten Ahlstrand.
2019-10-23
Bifogat: Bild av den värdefulla avgränsningen stad – land vid Klostergården och Källby vattenverk.