Årsboken

Ända sedan år 1919 utger föreningen en årsbok i obruten följd. Årsboksserien är en skatt för dem som önskar fördjupa sig i den lundensiska historien. Serien är en rik blandning av akademiska och borgerliga ämnen – här berättas om föremål och företeelser, om individer och släkter, om kyrkor och kloster, om händelser och platser, om hus och stadsdelar, om handel och hantverk, om byggande, om skolväsen, om stadsvakt och poliskår, om akademiska miljöer och karnevaler, om idrott, om biografer, om vattendrag och järnvägstrafik och mycket mer. Varje årsbok ska vara ett nytt kapitel i staden Lunds historia.

Tidigare årsböcker

Här följer en förteckning över Föreningen Gamla Lunds årsskrifter, från 1919 och framåt. Flera av årsskrifterna (1919-1950) finns att läsa som PDF. Klicka på knappen ”Ladda ned PDF” vid respektive årsskrift för att hämta den till din dator. För att läsa PDF-filer krävs att du har en PDF-läsare installerad på din dator, till exempel programmet Adobe Reader som finns att hämta kostnadsfritt här. Många av årsböckerna kan dessutom köpas i tryckt format, vänligen kontakta kansliet för prisuppgift.

Personregister
Register över fotografer
Register över illustratörer

2023

Universitetsapoteket Svanen

Årsboken för 2023, den 105:e i ordningen, har titeln ”Universitetsapoteket Svanen” och handlar om med- och motgångar för stadens snart 400-åriga apotek. I en rad kapitel skildras allt från Svanens exceptionella kulturvärden, intressanta byggnadshistoria och apotekare genom tiderna till Svanens vänners intensiva och lyckosamma kamp för att stoppa nedläggningen i början av 2020-talet.

I boken får vi veta mer om de läkemedel som såldes här förr i tiden och om de läkemedelsväxter som återges i de vackra intarsiainläggningarna i apotekets officin. I det sista kapitlet, om Apoteket Svanen i litteraturen, får vi veta veta att August Strindberg, när han bodde i Lund, köpte ingredienserna till sin ”guldtillverkning” just på Apoteket Svanen.

2022

Musiken dövar smärtan – om Otto Lindblad

Körledaren, tonsättaren och violinisten Otto Lindblad (1809–1864) var jämte Gunnar Wennerberg i Uppsala pionjärer för manskörens tillkomst och utveckling i Sverige på 1800-talet. Lindblad var en av grundarna till Lunds studentsångförening 1831 och dess anförare 1831–1846. Många av hans sånger tillhör ännu idag den mest kända och omtyckta körrepertoaren. Lindblad var också kompositör av instrumentalmusik. 

Carlhåkan Larsén låter oss följa Lindblads liv och verk från barn­domen i Karlstorps prästgård och skolgången i Växjö till studenttiden i Lund och den slutliga tjänsten som klockare och kantor i Norra Mellby, där han fortsatte att komponera. Lindblad var också aktiv skandinavist. Boken ger en inblick i 1800-talets akademiska Lund. Den stora sångarfärden 1846 gav grundplåten till finansieringen av Akademiska Föreningens borg. 

2021

Astronomin i Lund 1667-1867

Gamla Lunds årsbok 2021 handlar om astronomin i Lund. Professor emeritus i astronomi Arne Ardeberg beskriver hur astronomin utvecklades i Lund från universitetets grundande 1666 till observatoriets tillkomst drygt 200 år senare.

2020

Arkitekterna som formade Lund

Readaktör Bo Larsson. Boken presenterar alla de arkitekter som format Lund i lexikonform. Den fungerar som ett uppslagsverk gata för gata, hus för hus, arkitekt för arkitekt.

2019

Redaktörens bilder

Waldemar Wahlöös reportagebilder 1930-1956, författad av den nu tyvärr bortgångne Claes Wahlöö. Ett stort tack till alla medlemmar som kunnat hämta sin årsbok i kansliet! Resterande böcker är nu utskickade till övriga medlemmar.

2018

Skorstenarnas stad

En bok om Lunds industrier, har tillkommit genom en redaktionskommitté bestående av Bianca Heymowska (huvudredaktör), Claes Wahlöö, Erik Larsson, Henrik Borg, Otto Ryding och Solveig Ståhl.

2017

Lund söderut

Årsboken 2017 Lund söderut, har tolv författare som bidrar med delvis personliga skildringar av Klostergården, Lilla Råby, Nilstorp, den utplånade byn Källby och S:t Lars.

2016

Zettervall i Lund. Arkitektur och stadsbyggnad i 1800-talet

Författare är Zettervallspecialisten och tillika kulturarvsspecialisten Anders Bodin. Trots Helgo Zettervalls stora betydelse för Lunds arkitektur och stadsbild har det saknats en sammanfattande teckning av hans verksamhet i Lund. Här får ni en fyllig bild av denne lundaarkitekts enastående produktion under de tjugo åren han bodde och verkade i Lund.

2015

En man med två huvuden. Om Falstaff, fakir och Axel Wallengren

Författaren Carlhåkan Larsén, teater-och musikkritiker i Sydsvenska Dagbladet och tidigare ordförande i Fakirensällskapet, ger här en perspektivrik skildring av denne mångfacetterade person.

2014

Lund just då! Om en parodisk Lundaguide från 1890

Karnevalsskriften ”Lund just nu!” från 1890 återges i faksimil med utförliga kommentarer och fylliga inledningskapitel av författarna Sven Bjerstedt, Björn Magnusson Staaf och Fredrik Tersmeden.

2013

Den sjungande staden – en bok om körlivet i Lund

Här ger nitton författare sin bild av körlivet i Lund. Följ körsångens utveckling från antiken till idag. Häng med på konserter, festivaler, repetitioner och fester. Sist i boken presenteras 120 körer i Lund.

2012

På landet i Lund

Om koloniområden då och nu. Ett femtontal författare har lämnat sina bidrag men huvudförfattare är redaktörerna Bianca Heymowska, Cecilia Nelson och Solveig Ståhl. I boken besöker vi Lunds alla nitton koloniområden och får möta engagerade människor som befolkar områdena. Vi tas på en tur genom hundra års skiftande stilideal med fantasifullhet och mångfald. Det berättas också om kolonirörelsens historia som speglar samhällsutvecklingen och människors ändrade behov och drömmar. Koloniområdena utgör ett kulturarv att värna och lära av.

2011

Yrvaken Törnrosa. Stadsparken i Lund hundra år

En hyllning till den år 2011 jubilerande parken. Per Lindström har med sina drygt 250 foton dokumenterat folklivet och årstidernas växlingar i parken. Caroline Alesmark har samtalat med olika människor, som besöker parken eller har parken som sin arbetsplats, och skrivit ned deras berättelser om ”sin” park. Claes Wahlöö ger oss en mycket fyllig skildring av parkens historia. Slutligen skildrar Titti Olsson arbetet med förnyelsen av och framtidsplanerna för stadsparken. Hon diskuterar även parkernas roll på 2000-talet och ger oss glimtar från andra parker runt om i världen.

2010

Hälsning från Lund. Staden på vykort 1890-1970

Har redigerats av Claes Wahlöö och Ulla Holmér. Hösten 2010 fick föreningen en storartad donation av Ingrid Granegård, i form av ca 3.000 vykort över Lund. Ur denna samling har ett representativt urval på 280 vyer gjorts, som belyser Lunds utveckling mellan 1890-och 1970-talen. Vad som motiviskt inte är med, är förstås väl så intressant som det faktiskt avbildade. Inte en enda lundafabrik har t.ex. fastnat på vykorten. I vykortsvärlden har Lund tilldelats rollen som idyllisk universitetsstad. Boken är tryckt i färg.

2009

Gryning och evighet

Lunds kyrkor österut. K Arne Blom (text) och Claes Wahlöö (bild).

2008

Också detta är Lund

Cecilia Nelson.

2007

Uppåkra – Lund före Lund

Birgitta Hårdh och Lars Larsson.

2006

Stad i förvandling

Stadsplanering, stadsbyggande och stadsförnyelse i Lund 1945-2005. Bo Larsson.

2005

Lunds grundskola 1955-2005

Lundamodeller och lundaskolor. Ulla och Lennart Prytz.

2004

Då och nu

En bildvandring genom Lund. Ingemar D. Kristiansen.

2003

Väster – stadsdel med stor bokstav

Jan Mårtensson.

2002

Fotografin och Lund

Claes Wahlöö.

2001

Klosterstaden

K Arne Blom.

2000

Filmen i Lund

Biograferna – filmerna – publiken. Lars Åhlander.

1999

Kring Lund C

Gunnar Sandin.

1998

Från Gödelöv till Östen Undéns gata

En uppslagsbok om ortnamn i Lund under tvåtusen år. Bengt Pamp.

1997

Bygga och bo

Lunds Kommuns Fastighets AB 1947-1997, med ett kapitel av Eva Nyberg. Tomas Tägil.

1996

Sextonhundrasjuttiosex

Minnet av historien. Historien om minnet. Berättelse om ett krigets år och det blodiga Slaget vid Lund, med detaljplaner av Petter Lönegård. Claes Wahlöö och Göran Larsson.

1995

Nöden – en shtetl i Lund

Anna Svensson.

1994

Från 20-tal till Dubbelmoral

Lundakarnevalerna 1920-1990. K Arne Blom, Per-Ola Olsson och Fredrik Tersmeden.

1993

Kaféer, Kondis & Krogar i Lund

Bengt Karlsson.

1992

Legenden om Lund

Bengt Hjelmqvist.

1991

När idrotten kom till Lund

K Arne Blom, Carl-Eric Erlandsson och Jan Mårtensson.

1990

Kartornas Lund

1580-talet till 1950. Annika André och Christina Högstedt.

1989

Lund norrut

Claes Wahlöö.

1988

Preben Nodermann – legend i Lund

Nils Otto Bengtsson.

1987

BLHJ

Lunds stads järnvägar 1901-1939. Gunnar Sandin.

1986

Lundabor

Kurt Hagblom och Arne Håkansson.

1985

Katedralskolan i Lund 1085-1985

En jubileumshistorik. Gulli Ekholm.

1985

Stadsvallen i Lund + ”Ragnar Blomqvists tryckta skrifter” av Karin Blomqvist

Ragnar Blomqvist.

1984

En Lundagård 1875-1944

Några blad ur ett lundakvarters krönika. Harald Elovson.

1983

Förr och Framöver

Jonas Jonsson och Anders W. Mårtensson.

1982

Minnesbilder från Lund

Jonas Jonsson och Anders W. Mårtensson.

1981

Studentsångarna i Lund 150 år

Folke Bohlin, Jonas Jonsson, Carlhåkan Larsén, Anders W. Mårtensson och Stig Persson.

1980

S:t Stefan i Lund

Ett monument i tiden. Anders W. Mårtensson.

1979

Fyra lundagubbar till … + ”De lekande barnens fond” av Yngve Löwegren

Waldemar Wahlöö.

1978

Från bondbröllop till olympiska förspel – om studentkarnevaler fram till 1912

Handledning i ämnet. K Arne Blom och Ulf Hjelmqvist.

1977

När velocipeden var ung i Lund

Alfred Lundberg.

1976

Kjederqvistska gården + ”Ur en gammal lundafastighets historia” av Åke Lindqvist

Britt-Marie Jonsson, Marianne Petterson, Kristina Westerberg.

1975

Gleerups 150 år

Anders W. Mårtensson.

1974

Skumraskbravader: ”Ett gammalt mord” av K Arne Blom och ”En students missöden” av A.J. Afzelius och C.G.W. Carleman

Jonas Jonsson och Anders W. Mårtensson.

1973

Karlin, Collin, Montelin och Mesopotamus Jönsson (alias Waldemar Bülow)

Waldemar Wahlöö.

1972

I den oförlikneliga nyttans tjänst

Eric Gustaf Lidbeck och Skånska plantageverket. Axel Törje.

1971

Akademiskt 1700-tal

Minnesbilder från Lunds universitet. Arvid Leide.

1970

Ortnamn i Lund

Del II: Sankt Peters kloster och Lunds landsförsamlingar. Ingemar Ingers.

1969

Universitetsplatsen i Lund

Urban Lasson.

1968

Vi minns

Om Lund vid sekelskiftet. Ragnar Blomqvist.

1967

Stationshuset Lunds C

Martin Sanderberg.

1966

Fattig i Lund

Vad protokollen berättar om äldre tiders fattigvård. Johan Persson.

1965

Munckska tomten

Professorsgården som blev lasarett. Arvid Leide.

1964

Ur Lunds folkskolors historia

Vad gamla skrifter och tryck förtäljer. III. Undervisning och socialpedagogik. Malte Guttorp.

1963

Kuggis

Ett stycke universitetshistoria. Yngve Löwegren.

1962

Ortnamn i Lund

Stadsområdet före inkorporeringarna. Ingemar Ingers.

1961

Achatius Kahl

Lundapräst och tegnérskildrare. Några drag ur hans levnad. Allan Green.

1960

Ur Lunds folkskolors historia

Vad gamla skrifter och tryck förtäljer. II. Från fattigskolan till Lerbäcksskolan, skolråd och inspektion. Malte Guttorp.

1959

Lundagård

Parkanläggningens historia. Axel Törje.

1958

På halmtakens tid

Fredrik Gadde.

1956-57

Ur Lunds folkskolors historia

Vad gamla skrifter och tryck förtäljer. I. Växelundervisningsskolan, allmänna barnskolan, skolmästarseminariet, söndagsskolan. Malte Guttorp.

1955

Lunds kyrkogårdar

Sankt Peters klosters kyrkogård, Östra kyrkogården. Hilding Claesson.

1954

Vår ungdoms Lund

Minnen nedtecknade av äldre lundensare. Ragnar Blomqvist och Yngve Löwegren.

1953

Lundabiskoparnas residens efter reformationen

Yngve Löwegren.

1952

Biskop Peder Winstrup 1605-1679

Karl F. Hansson.

1951

Lundensisk vardag för 150 år sedan

Ur Petter Löwegrens minnesböcker. Kommentar och personförteckning av Yngve Löwegren.

1950

Studentkaserner i Lund

Ingemar Ingers.

1948-49

Stadsvakt och poliskår i Lund

William Karlson.

1947

Doktorspromotioner i Lund

Bror Olsson.

1946

Lund på Mogens Madsens tid

Franz Hogenbergs kopparstick, Mogens Madsens lundabeskrivning och Vedels kartskiss. Ragnar Blomqvist.

1945

En lundensisk borgarsläkt

En skildring av släkten Löwegren byggd på akademie smeden Petter Löwegren och professor Michael Kolmodin Löwegrens anteckningar. Yngve Löwegren.

1944

Det akademiska Lund vid 1800-talets mitt

Abraham Rundbäcks lundaminnen utgivna med inledning och personregister. Hilding Pleijel.

1942-43

Kruk- och pottemakare i Lund under nyare tid intill 1850

William Karlson.

1941

Lunds folkskolor före 1842

Gustaf Ernst.

1939-40

Tusentalets Lund

Ragnar Blomqvist.

1938

Anteckningar om Lunds borgare på 1740-talet

Rulla över Lunds stads borgerskap och innevånare år 1743. Janne Agri.

1937

Fru Görvels gård i Lund

Ragnar Blomqvist.

1936

Lunds kyrkogårdar

Norra kyrkogården under 1800-talet. Hilding Claesson.

1934-35

Lundagårdshuset

Dess byggnadshistoria. H.H. von Schwerin.

1933

Lundensiska yrkesmän

Tenngjutare. William Karlson.

1932

En lundensisk studentkrets vid 1800-talets mitt

Ewert Wrangel. Med teckningar av Carl Wetter.

1931

Från Gamla Lund – Några föremål i min samling

Julius Berg.

1930

Om vattendragen och den äldsta bebyggelsen i Lund

Hans Erlandsson.

1929

Lunds akademi på 1820-talet

Personskildringar i brevform av Peter Wieselgren. Med inledning och anmärkningar utgivna av Ernst Newman.

1928

Utgrävningarna å domkapitelhusets tomt sommaren 1927

John Elof Forssander.

1926-27

Lundaminnen från 1820-, 30- och 40-talet av Nils Petter Osberg

Gunnar Carlquist.

1925

Blick på byggnadskulturen i det nuvarande Lund

Carl Werner.

1924

Lund på 1690-talet: 2. Krafts och Vårfru rotar

Gunnar Carlquist. 1691 års sjättepenningslängd med upplysande anmärkningar.

1923

Lund på 1690-talet: 1. Klemens och Drottens rotar

Gunnar Carlquist. 1691 års sjättepenningslängd med upplysande anmärkningar.

1922

En lundaskald och en skämtdikt om lundaflickorna

Ewert Wrangel.

1921

Mina första lundaminnen

August Quennerstedt.

1920

Den äldsta kristna konsten i Skåne, Lund och Dalby

Otto Rydbeck.

1919

Kartor över staden Lund och dess jordar från tiden före 1705

Lauritz Weibull.