Föreningen Gamla Lund, 7 maj 2021.

Föreningen Gamla Lund tar inte ställning till realismen i att bygga en konferensanläggning på denna plats. Detta blir ett politiskt och marknadsekonomiskt avgörande. Gamla Lund ser gärna nybebyggelse i området, men har synpunkter på exploatering, byggnadshöjd och mark som är lämpad för nybebyggelse.

Föreningen Gamla Lund kräver att den ursprungliga delen av gamla Tingshuset (innan tillbyggnader från 1970-talet och senare) skall bevaras och behandlas med respekt i stadsgestaltningen. Detta innebär att en grönyta söder om byggnaden bör bevaras, liksom den visuella kontakten mellan Tingshuset och Klosterkyrkan. Dessutom bör fasaderna närmast tingshuset inte överstiga 2-3 våningar. Föreningen tar absolut avstånd från alla förslag som innebär att den ursprungliga delen av gamla Tingshuset rivs! Därtill är det önskvärt att den trekantiga platsen söder om Tingshuset bevaras. Den visar att Fjelievägen tidigare obruten gick fram till Trollebergsvägen till en väggaffel strax väster om Klosterkyrkan. Ställningstagande för bebyggelse på denna plats finns redan i kommunens programhandlingar, men detta bör ändras i den fortsatta planeringen. I samband med exploateringen kan det vara lämpligt att tydligt visa var den gamla stadsvallen gick.

Arkitekturen kan vara modern eller mer lokalt och traditionellt influerad och gärna identitetsskapande, men bör inte ”överrösta” gamla Tingshuset och Klosterkyrkan. Det är icke önskvärt med markparkering på kvartersmark, annat än ev. ett mindre antal platser för angöring och fysiskt funktionsnedsatta. Med denna utgångspunkt vill Gamla Lund kommentera de tre arkitektförslagen enligt följande:

Krook & Tjäder: ”Lund, stad av sten”.

8-våningshuset så nära gamla Tingshuset är påträngande. 8-våningshusens tegelarkitektur har kvaliteter, men önskvärt vore 3-5 våningar. (Motsvarande polishuset och andra kringliggande hus.) Även Klosterkyrkan ”krymper” vid sidan av högre byggnader. (Detta framgår av perspektiv från Bantorget.) Flygbilden visar att gamla Tingshuset blir ganska inklämt mellan högre byggnader. Analyserna i början av projektet är förtjänstfulla, men historiska spår saknas delvis.

Det är förtjänstfullt att låta gamla tingshuset ingå i konferensanläggningen. Den trekantiga platsen där Trollebergsvägen och Fjelievägen möts föreslås bebyggd. Den bör bevaras, i norr avgränsad av en linje Fjelievägen – Klosterkyrkans kyrkogård. Idén med takterrasser och gröna tak är positiv. Studierna av material och gestaltningsprinciper är förtjänstfulla.

Det är med tanke på närheten till Klosterkyrkan positivt att konferensbyggnaden är lägre än övriga byggnader, men byggnadshöjden bör sänkas ytterligare något för att Klosterkyrkan, sedd från Klostergatan, skall avteckna sig mot fri himmel. (Detta framgår av perspektiv från Bantorget.) Byggnaden har samma höjd som Klosterkyrkans taknock, men borde inte mycket överstiga Klosterkyrkans takfot.

Med relativt små justeringar i förslaget skulle en öppen passage mellan Klosterkyrkan och Tingshuset – och längs Tingshusets sydsida – kunna skapas, så att dessa båda värdefulla byggnader visuellt kunde samverka. Konferensbyggnaden skulle då ligga norr om passagen, men fortfarande kunna kopplas till gamla Tingshuset. Söder om passagen bör byggnadshöjden begränsas till 2-3 våningar. Idén att låta konferensbyggnaden möta Klosterkyrkan med ett utskjutande galleri har kvaliteter i galleriet som sådant men ger inte kyrkan sin stadsbildsmässiga rättvisa.

På teckningen av områdets byggnadshöjder visas ”Nya stationshuset” med 42 m höjd. En sådan byggnad har inte behandlats i detaljplaner och skulle enligt Gamla Lunds mening inte vara förenlig med bevarande av den historiska stadskärnans karaktär.

Liljewall & Liljewall och Vilhelm Lauritzen: ”Vi möts på Wester”.

Förslaget inleds med en målsättning om att förena ny arkitektur med historiska värden och karakteristiska miljöer i Lund. Som gestaltningsprincip anges att tydlig inspiration hämtas från både Klosterkyrkan och Tingsrätten, men att deras uttryck översätts i en modern tappning, som knyter ihop platsen med det nyare stationsområdet. En sådan princip kan givetvis tolkas på många olika sätt, och ett alternativ kunde vara att ge nybyggnader en mer anspråkslös utformning, så att Klosterkyrkans och Tingshusets arkitektur framhävs och inte utsätts för konkurrens.

Stadsbildsanalyserna, inte minst av landmärken och av siktlinjer, särskilt mot Klosterkyrkan, är förtjänstfulla, men tar inte upp siktlinjer mot Tingshuset eller visuella sammanhang mellan Byggmästaregatan, Tingshuset och Klosterkyrkan. Uppdelningen i skala, med lägre byggnadshöjder väster om Klosterkyrkan är positiv.

De fyra volymstudierna visar alla att tingshuset blir ganska inklämt och att Klosterkyrkan ser liten ut i förhållande till nybyggnaderna. Det vore välgörande med en öppen passage mellan Klosterkyrkan och Tingshuset.

Flygbilden från väster visar att särskilt 8-9-våningsbyggnaden i gathörnet söder är påträngande i förhållande till Tingshuset. Det hade varit välgörande om denna byggnadsdel utgick, också för att bevara den historiska öppna triangulära platsen i mötet mellan Fjelievägen och Trollebergsvägen. Däremot kan det vara positivt att ersätta ”Blå banken” med en byggnad liknande den visade, gärna med ett pyramidformat tak. En sådan byggnad skulle framhäva gatukorsningen utan att inkräkta på historiska värden. En nybyggnad sydost om Tingshuset bör följa Fjelievägens historiska gatulinje och hålla sig inom 2-3 våningar.

Byggnadens ljusa inre är liksom fasaderna välstuderade och det är positivt med röda tegelfasader i söder. Det är intressant att ta upp en historisk riktning i taknockarna, men byggnadens lekfulla takformer ger ett något oroligt intryck. Om avsikten är att de skall ”samtala” med Tingshuset och Klosterkyrkan är resultatet snarare att dessa blir överröstade.

Perspektivet från Bantorget visar att Klosterkyrkans torn avspeglas mot himlen, men också att själva byggnadskroppen avtecknas mot det högre kontorshuset, vilket är olyckligt. Hotellbyggnaden i norr är med sin ljusa fasad något mindre påträngande, men mot söder vore det lämpligare med en lägre byggnadshöjd. Vyn från entrén till kontorsdelen visar hur påträngande denna 8-våningsbuggnad är i förhållande till Tingsrätten och det olyckliga i att stänga av vyn mot Klosterkyrkan.

C. F. Møller: ”Hybrid”.

Detta förslag har söder om Tingshuset en röd tegelbyggnad i 5-9 våningar – med 5 våningar mot Tingshuset. Norr om Tingshuset föreslås en vit byggnad 5-11 våningar (hög som 12 våningar) med 5-våningsdelen mot Tingshuset. I nordöstra hörnet föreslås en konferensbyggnad i 2-4 våningar, som ser ut att vara utformad med träfasader. Alla byggnaderna är genom regelbundet placerade fönster indelade i rutmönster. Taken är plana och grästäckta. Söder och öster om Tingshuset finns en grön ursparing, större än i de andra förslagen. C. F. Møllers förslag är mest problematiskt av de tre med hänsyn till Westmans tingshus då den förutsätter rivning av de västra, norra och östra längorna, vilket sammantaget med den påträngande höga volymen i norr helt föröder den nuvarande kompositionen med atriumgård omgiven av fyra lägre längor med varierande takhöjd och takutformning.

Förslaget ”Hybrid” behåller mer grönska söder om Tingshuset än de övriga förslagen, men den visuella kontakten mellan Tingshuset och Klosterkyrkan bryts helt av en 4-våningsbyggnad. Även i detta fall hade det varit värdefullt med en öppen passage mellan Tingshuset och kyrkan.

Huset söder om Tingshuset byggs på den befintliga triangulära ytan, där Fjelievägen och Trollebergsvägen tidigare förenades. Det är önskvärt att denna historiska yta frihålls från bebyggelse. Bebyggelsen söder/sydost om Tingshuset bör begränsas till 2-3 våningar och begränsas till ytan norr om den historiska gatulinjen och zonen öster om delen av Tingshuset med pyramidtak.

Höghuset norr om Tingshuset bryter mot centrala Lunds skala. Det vore önskvärt att sänka höjden till 5 våningar, men en mindre del i nordvästra hörnet skulle kunna vara i 8 våningar, som ett landmärke, då den är på respektavstånd från Tingshuset och Klosterkyrkan. Med denna lägre höjd kan byggnaden väl smälta in i den omgivande stadsmiljön.

Byggnadskomplexet har en genomgående modernistisk karaktär. Stor omsorg har lagts vid byggnadskomplexets inre, som präglas av rymd och ljus. Dess funktioner är väl studerade. En mindre entréplats anläggs mellan Klosterkyrkan och det ”invändiga ankomsttorget”, men från stadsbildssynpunkt hade det varit bättre med en öppen passage fram till Tingshuset.

Byggnadskomplexet är uppdelat i flera enheter med olika höjd, vilket ger variation och ett mindre storskaligt helhetsintryck. Västra stationstorget utformas som ett attraktivt entrétorg. Själva konferensbyggnaden i nordost ligger på respektavstånd från både Tingshuset och Klosterkyrkan och kan inpassas väl i stadsmiljön.

Perspektivbilden från Byggmästaregatan visar att byggnaderna norr och söder om Tingshuset är för höga för att ge Tingshuset rätt dignitet i stadsbilden. Bilden från Klostergatan är lite svår att tyda, men visar att Klosterkyrkan knappt avtecknar sig mot himlen, och att de högre husen i norr och söder får kyrkan att se liten och obetydlig ut.

Slutsatser

Alla förslagen är väl arkitektoniskt genomarbetade efter de förutsättningar som givits, men just i dessa förutsättningar finns de grundläggande problemen. Allt för många kvadratmeter våningsyta skall pressas in i området. Då blir det svårt att ta vederbörlig hänsyn till områdets kulturarv, skala och stadsmiljö, även om projektet inleds med miljöanalyser.

Den fortsatta planeringen bör utgå från en analys av var bebyggelse kan uppföras utan problem för den kringliggande stadsmiljön och vilka gränser som bör sättas för exploatering och byggnadshöjder. Med denna utgångspunkt bör det undersökas vad som kan rymmas i området, och då kan man välja att ge konferensanläggningen högst prioritet, och gärna låta Tingshuset ingå i denna, och därefter, i mån av utrymme ge plats år hotell och kontor. Området kan naturligtvis också användas annorlunda, exempelvis till bostäder, men oavsett användning föreslås följande grundprinciper:

• Den ursprungliga kompositionen med den gamla tingsrätten grupperad som fyra längor runt en öppen atriumgård, med den södra längan bestående av den stora tingssalen med pyramidformat tak, samt västra, norra och östra längorna med kontor och mötesrum bevaras.
• Nybebyggelse intill Tingshuset skall respektera detta, genom att inte vara påträngande p.g.a. höjd, anspråksfull utformning eller för kort avstånd.
• Siktlinjen ända från Domkyrkoplatsen via Klostergatan till Klosterkyrkan är ovärderlig. Från denna siktlinje måste Klosterkyrkan även i fortsättningen avteckna sig mot den fria himlen. Ingen byggnad, högre än kyrkan får sticka upp bakom kyrkan eller vara påträngande i sidled.
• Ett visuellt sammanhang mellan Klosterkyrkan och Tingshuset skall bevaras genom en öppen grön passage, som fortsätter till Byggmästaregatan längs Tingshusets sydsida.
• Den historiska väggaffeln intill Klosterkyrkan mellan Trollebergsvägen och Fjelievägen måste bevaras, liksom siktlinjen därifrån från Trollebergsvägen in på Fjelievägen. Detta innebär att den triangulära plats som bildats där frihålls från bebyggelse. Alla tre förslagen, liksom kommunens programhandlingar, visar bebyggelse på platsen.
• Med ovan nämnda principer bildas ett mindre utbyggnadsområde söder om Tingshuset och ett större utbyggnadsområde norr och nordost om detsamma. (Jfr. bifogad illustration.)
• Området söder om Tingshusets del med pyramidformat tak skall hållas obebyggt medan resten av det södra utbyggnadsområdet (södra delen av parkeringsplatsen) bebyggs med högst 2-3 våningar och gärna kan innehålla serveringar och butiker.
• Området norr om Tingshuset bör inte som huvudprincip ha högst 5 våningar, men i hörnet mot Byggmästaregatan kan lokalt, som landmärke, en högre byggnadsdel vara möjlig, upp till 6-8 våningar (motsvarande punkthusen norr om Västra Stationstorget).
• Om en större konferensbyggnad uppförs, bör denna ligga i zonen norr om Tingshuset.
• Arkitekturen bör inte framstå som utmanande eller dominerande på ett sätt som minskar Tingshusets och Klosterkyrkans värden.
• Projektet får inte försvåra förläggandet av järnvägen i tunnel. Planen kan gärna medvetet förhålla sig till de möjligheter som uppstår om tunneln förverkligas.
• Där ”Blå banken” ligger kan en högre hörnbyggnad gärna uppföras.

För Gamla Lunds styrelse

Erik Larsson, ordf.,

Bo Larsson, bevarandegruppen.
7 maj 2021

Denna karta illustrerar möjliga principer för utbyggnaden kring Tingshuset. De blåa pilarna visar siktlinjer. Grått är utbyggnadsområden. Våningshöjder anges med romerska siffror.

Denna karta illustrerar utbyggnadsmöjligheter om järnvägen läggs i tunnel. Skissen är delvis inspirerad av Krook & Tjäders tävlingsförslag. I stället för konferenscentrum kan givetvis byggas bostäder m.m. De streckade lila linjerna visar en möjlig sträckning för en framtida spårväg till Staffanstorp.