Årsboken
Ända sedan år 1919 utger föreningen en årsbok i obruten följd. Årsboksserien är en skatt för dem som önskar fördjupa sig i den lundensiska historien. Serien är en rik blandning av akademiska och borgerliga ämnen – här berättas om föremål och företeelser, om individer och släkter, om kyrkor och kloster, om händelser och platser, om hus och stadsdelar, om handel och hantverk, om byggande, om skolväsen, om stadsvakt och poliskår, om akademiska miljöer och karnevaler, om idrott, om biografer, om vattendrag och järnvägstrafik och mycket mer. Varje årsbok ska vara ett nytt kapitel i staden Lunds historia.
Tidigare årsböcker
Här följer en förteckning över Föreningen Gamla Lunds årsskrifter, från 1919 och framåt. Flera av årsskrifterna (1919-1950) finns att läsa som PDF. Klicka på knappen ”Ladda ned PDF” vid respektive årsskrift för att hämta den till din dator. För att läsa PDF-filer krävs att du har en PDF-läsare installerad på din dator, till exempel programmet Adobe Reader som finns att hämta kostnadsfritt här. Många av årsböckerna kan dessutom köpas i tryckt format, vänligen kontakta kansliet för prisuppgift.
Personregister
Register över fotografer
Register över illustratörer
2023
Universitetsapoteket Svanen
Årsboken för 2023, den 105:e i ordningen, har titeln ”Universitetsapoteket Svanen” och handlar om med- och motgångar för stadens snart 400-åriga apotek. I en rad kapitel skildras allt från Svanens exceptionella kulturvärden, intressanta byggnadshistoria och apotekare genom tiderna till Svanens vänners intensiva och lyckosamma kamp för att stoppa nedläggningen i början av 2020-talet.
I boken får vi veta mer om de läkemedel som såldes här förr i tiden och om de läkemedelsväxter som återges i de vackra intarsiainläggningarna i apotekets officin. I det sista kapitlet, om Apoteket Svanen i litteraturen, får vi veta veta att August Strindberg, när han bodde i Lund, köpte ingredienserna till sin ”guldtillverkning” just på Apoteket Svanen.
2022
Musiken dövar smärtan – om Otto Lindblad
Körledaren, tonsättaren och violinisten Otto Lindblad (1809–1864) var jämte Gunnar Wennerberg i Uppsala pionjärer för manskörens tillkomst och utveckling i Sverige på 1800-talet. Lindblad var en av grundarna till Lunds studentsångförening 1831 och dess anförare 1831–1846. Många av hans sånger tillhör ännu idag den mest kända och omtyckta körrepertoaren. Lindblad var också kompositör av instrumentalmusik.
Carlhåkan Larsén låter oss följa Lindblads liv och verk från barndomen i Karlstorps prästgård och skolgången i Växjö till studenttiden i Lund och den slutliga tjänsten som klockare och kantor i Norra Mellby, där han fortsatte att komponera. Lindblad var också aktiv skandinavist. Boken ger en inblick i 1800-talets akademiska Lund. Den stora sångarfärden 1846 gav grundplåten till finansieringen av Akademiska Föreningens borg.
2021
Astronomin i Lund 1667-1867
Gamla Lunds årsbok 2021 handlar om astronomin i Lund. Professor emeritus i astronomi Arne Ardeberg beskriver hur astronomin utvecklades i Lund från universitetets grundande 1666 till observatoriets tillkomst drygt 200 år senare.
2020
Arkitekterna som formade Lund
Readaktör Bo Larsson. Boken presenterar alla de arkitekter som format Lund i lexikonform. Den fungerar som ett uppslagsverk gata för gata, hus för hus, arkitekt för arkitekt.
2019
Redaktörens bilder
Waldemar Wahlöös reportagebilder 1930-1956, författad av den nu tyvärr bortgångne Claes Wahlöö. Ett stort tack till alla medlemmar som kunnat hämta sin årsbok i kansliet! Resterande böcker är nu utskickade till övriga medlemmar.
2018
Skorstenarnas stad
En bok om Lunds industrier, har tillkommit genom en redaktionskommitté bestående av Bianca Heymowska (huvudredaktör), Claes Wahlöö, Erik Larsson, Henrik Borg, Otto Ryding och Solveig Ståhl.
2017
Lund söderut
Årsboken 2017 Lund söderut, har tolv författare som bidrar med delvis personliga skildringar av Klostergården, Lilla Råby, Nilstorp, den utplånade byn Källby och S:t Lars.
2016
Zettervall i Lund. Arkitektur och stadsbyggnad i 1800-talet
Författare är Zettervallspecialisten och tillika kulturarvsspecialisten Anders Bodin. Trots Helgo Zettervalls stora betydelse för Lunds arkitektur och stadsbild har det saknats en sammanfattande teckning av hans verksamhet i Lund. Här får ni en fyllig bild av denne lundaarkitekts enastående produktion under de tjugo åren han bodde och verkade i Lund.
2015
En man med två huvuden. Om Falstaff, fakir och Axel Wallengren
Författaren Carlhåkan Larsén, teater-och musikkritiker i Sydsvenska Dagbladet och tidigare ordförande i Fakirensällskapet, ger här en perspektivrik skildring av denne mångfacetterade person.
2014
Lund just då! Om en parodisk Lundaguide från 1890
Karnevalsskriften ”Lund just nu!” från 1890 återges i faksimil med utförliga kommentarer och fylliga inledningskapitel av författarna Sven Bjerstedt, Björn Magnusson Staaf och Fredrik Tersmeden.
2013
Den sjungande staden – en bok om körlivet i Lund
Här ger nitton författare sin bild av körlivet i Lund. Följ körsångens utveckling från antiken till idag. Häng med på konserter, festivaler, repetitioner och fester. Sist i boken presenteras 120 körer i Lund.
2012
På landet i Lund
Om koloniområden då och nu. Ett femtontal författare har lämnat sina bidrag men huvudförfattare är redaktörerna Bianca Heymowska, Cecilia Nelson och Solveig Ståhl. I boken besöker vi Lunds alla nitton koloniområden och får möta engagerade människor som befolkar områdena. Vi tas på en tur genom hundra års skiftande stilideal med fantasifullhet och mångfald. Det berättas också om kolonirörelsens historia som speglar samhällsutvecklingen och människors ändrade behov och drömmar. Koloniområdena utgör ett kulturarv att värna och lära av.
2011
Yrvaken Törnrosa. Stadsparken i Lund hundra år
En hyllning till den år 2011 jubilerande parken. Per Lindström har med sina drygt 250 foton dokumenterat folklivet och årstidernas växlingar i parken. Caroline Alesmark har samtalat med olika människor, som besöker parken eller har parken som sin arbetsplats, och skrivit ned deras berättelser om ”sin” park. Claes Wahlöö ger oss en mycket fyllig skildring av parkens historia. Slutligen skildrar Titti Olsson arbetet med förnyelsen av och framtidsplanerna för stadsparken. Hon diskuterar även parkernas roll på 2000-talet och ger oss glimtar från andra parker runt om i världen.
2010
Hälsning från Lund. Staden på vykort 1890-1970
Har redigerats av Claes Wahlöö och Ulla Holmér. Hösten 2010 fick föreningen en storartad donation av Ingrid Granegård, i form av ca 3.000 vykort över Lund. Ur denna samling har ett representativt urval på 280 vyer gjorts, som belyser Lunds utveckling mellan 1890-och 1970-talen. Vad som motiviskt inte är med, är förstås väl så intressant som det faktiskt avbildade. Inte en enda lundafabrik har t.ex. fastnat på vykorten. I vykortsvärlden har Lund tilldelats rollen som idyllisk universitetsstad. Boken är tryckt i färg.
2009
Gryning och evighet
Lunds kyrkor österut. K Arne Blom (text) och Claes Wahlöö (bild).
2008
Också detta är Lund
Cecilia Nelson.
2007
Uppåkra – Lund före Lund
Birgitta Hårdh och Lars Larsson.
2006
Stad i förvandling
Stadsplanering, stadsbyggande och stadsförnyelse i Lund 1945-2005. Bo Larsson.
2005
Lunds grundskola 1955-2005
Lundamodeller och lundaskolor. Ulla och Lennart Prytz.
2004
Då och nu
En bildvandring genom Lund. Ingemar D. Kristiansen.
2003
Väster – stadsdel med stor bokstav
Jan Mårtensson.
2002
Fotografin och Lund
Claes Wahlöö.
2001
Klosterstaden
K Arne Blom.
2000
Filmen i Lund
Biograferna – filmerna – publiken. Lars Åhlander.
1999
Kring Lund C
Gunnar Sandin.
1998
Från Gödelöv till Östen Undéns gata
En uppslagsbok om ortnamn i Lund under tvåtusen år. Bengt Pamp.
1997
Bygga och bo
Lunds Kommuns Fastighets AB 1947-1997, med ett kapitel av Eva Nyberg. Tomas Tägil.
1996
Sextonhundrasjuttiosex
Minnet av historien. Historien om minnet. Berättelse om ett krigets år och det blodiga Slaget vid Lund, med detaljplaner av Petter Lönegård. Claes Wahlöö och Göran Larsson.
1995
Nöden – en shtetl i Lund
Anna Svensson.
1994
Från 20-tal till Dubbelmoral
Lundakarnevalerna 1920-1990. K Arne Blom, Per-Ola Olsson och Fredrik Tersmeden.
1993
Kaféer, Kondis & Krogar i Lund
Bengt Karlsson.
1992
Legenden om Lund
Bengt Hjelmqvist.
1991
När idrotten kom till Lund
K Arne Blom, Carl-Eric Erlandsson och Jan Mårtensson.
1990
Kartornas Lund
1580-talet till 1950. Annika André och Christina Högstedt.
1989
Lund norrut
Claes Wahlöö.
1988
Preben Nodermann – legend i Lund
Nils Otto Bengtsson.
1987
BLHJ
Lunds stads järnvägar 1901-1939. Gunnar Sandin.
1986
Lundabor
Kurt Hagblom och Arne Håkansson.
1985
Katedralskolan i Lund 1085-1985
En jubileumshistorik. Gulli Ekholm.
1985
Stadsvallen i Lund + ”Ragnar Blomqvists tryckta skrifter” av Karin Blomqvist
Ragnar Blomqvist.
1984
En Lundagård 1875-1944
Några blad ur ett lundakvarters krönika. Harald Elovson.
1983
Förr och Framöver
Jonas Jonsson och Anders W. Mårtensson.
1982
Minnesbilder från Lund
Jonas Jonsson och Anders W. Mårtensson.
1981
Studentsångarna i Lund 150 år
Folke Bohlin, Jonas Jonsson, Carlhåkan Larsén, Anders W. Mårtensson och Stig Persson.
1980
S:t Stefan i Lund
Ett monument i tiden. Anders W. Mårtensson.
1979
Fyra lundagubbar till … + ”De lekande barnens fond” av Yngve Löwegren
Waldemar Wahlöö.
1978
Från bondbröllop till olympiska förspel – om studentkarnevaler fram till 1912
Handledning i ämnet. K Arne Blom och Ulf Hjelmqvist.
1977
När velocipeden var ung i Lund
Alfred Lundberg.
1976
Kjederqvistska gården + ”Ur en gammal lundafastighets historia” av Åke Lindqvist
Britt-Marie Jonsson, Marianne Petterson, Kristina Westerberg.
1975
Gleerups 150 år
Anders W. Mårtensson.
1974
Skumraskbravader: ”Ett gammalt mord” av K Arne Blom och ”En students missöden” av A.J. Afzelius och C.G.W. Carleman
Jonas Jonsson och Anders W. Mårtensson.
1973
Karlin, Collin, Montelin och Mesopotamus Jönsson (alias Waldemar Bülow)
Waldemar Wahlöö.
1972
I den oförlikneliga nyttans tjänst
Eric Gustaf Lidbeck och Skånska plantageverket. Axel Törje.
1971
Akademiskt 1700-tal
Minnesbilder från Lunds universitet. Arvid Leide.
1970
Ortnamn i Lund
Del II: Sankt Peters kloster och Lunds landsförsamlingar. Ingemar Ingers.
1969
Universitetsplatsen i Lund
Urban Lasson.
1968
Vi minns
Om Lund vid sekelskiftet. Ragnar Blomqvist.
1967
Stationshuset Lunds C
Martin Sanderberg.
1966
Fattig i Lund
Vad protokollen berättar om äldre tiders fattigvård. Johan Persson.
1965
Munckska tomten
Professorsgården som blev lasarett. Arvid Leide.
1964
Ur Lunds folkskolors historia
Vad gamla skrifter och tryck förtäljer. III. Undervisning och socialpedagogik. Malte Guttorp.
1963
Kuggis
Ett stycke universitetshistoria. Yngve Löwegren.
1962
Ortnamn i Lund
Stadsområdet före inkorporeringarna. Ingemar Ingers.
1961
Achatius Kahl
Lundapräst och tegnérskildrare. Några drag ur hans levnad. Allan Green.
1960
Ur Lunds folkskolors historia
Vad gamla skrifter och tryck förtäljer. II. Från fattigskolan till Lerbäcksskolan, skolråd och inspektion. Malte Guttorp.
1959
Lundagård
Parkanläggningens historia. Axel Törje.
1958
På halmtakens tid
Fredrik Gadde.
1956-57
Ur Lunds folkskolors historia
Vad gamla skrifter och tryck förtäljer. I. Växelundervisningsskolan, allmänna barnskolan, skolmästarseminariet, söndagsskolan. Malte Guttorp.
1955
Lunds kyrkogårdar
Sankt Peters klosters kyrkogård, Östra kyrkogården. Hilding Claesson.
1954
Vår ungdoms Lund
Minnen nedtecknade av äldre lundensare. Ragnar Blomqvist och Yngve Löwegren.
1953
Lundabiskoparnas residens efter reformationen
Yngve Löwegren.
1952
Biskop Peder Winstrup 1605-1679
Karl F. Hansson.
1951
Lundensisk vardag för 150 år sedan
Ur Petter Löwegrens minnesböcker. Kommentar och personförteckning av Yngve Löwegren.
1950
Studentkaserner i Lund
Ingemar Ingers.
1948-49
Stadsvakt och poliskår i Lund
William Karlson.
1947
Doktorspromotioner i Lund
Bror Olsson.
1946
Lund på Mogens Madsens tid
Franz Hogenbergs kopparstick, Mogens Madsens lundabeskrivning och Vedels kartskiss. Ragnar Blomqvist.
1945
En lundensisk borgarsläkt
En skildring av släkten Löwegren byggd på akademie smeden Petter Löwegren och professor Michael Kolmodin Löwegrens anteckningar. Yngve Löwegren.
1944
Det akademiska Lund vid 1800-talets mitt
Abraham Rundbäcks lundaminnen utgivna med inledning och personregister. Hilding Pleijel.
1942-43
Kruk- och pottemakare i Lund under nyare tid intill 1850
William Karlson.
1941
Lunds folkskolor före 1842
Gustaf Ernst.
1939-40
Tusentalets Lund
Ragnar Blomqvist.
1938
Anteckningar om Lunds borgare på 1740-talet
Rulla över Lunds stads borgerskap och innevånare år 1743. Janne Agri.
1937
Fru Görvels gård i Lund
Ragnar Blomqvist.
1936
Lunds kyrkogårdar
Norra kyrkogården under 1800-talet. Hilding Claesson.
1934-35
Lundagårdshuset
Dess byggnadshistoria. H.H. von Schwerin.
1933
Lundensiska yrkesmän
Tenngjutare. William Karlson.
1932
En lundensisk studentkrets vid 1800-talets mitt
Ewert Wrangel. Med teckningar av Carl Wetter.
1931
Från Gamla Lund – Några föremål i min samling
Julius Berg.
1930
Om vattendragen och den äldsta bebyggelsen i Lund
Hans Erlandsson.
1929
Lunds akademi på 1820-talet
Personskildringar i brevform av Peter Wieselgren. Med inledning och anmärkningar utgivna av Ernst Newman.
1928
Utgrävningarna å domkapitelhusets tomt sommaren 1927
John Elof Forssander.
1926-27
Lundaminnen från 1820-, 30- och 40-talet av Nils Petter Osberg
Gunnar Carlquist.
1925
Blick på byggnadskulturen i det nuvarande Lund
Carl Werner.
1924
Lund på 1690-talet: 2. Krafts och Vårfru rotar
Gunnar Carlquist. 1691 års sjättepenningslängd med upplysande anmärkningar.
1923
Lund på 1690-talet: 1. Klemens och Drottens rotar
Gunnar Carlquist. 1691 års sjättepenningslängd med upplysande anmärkningar.
1922
En lundaskald och en skämtdikt om lundaflickorna
Ewert Wrangel.
1921
Mina första lundaminnen
August Quennerstedt.
1920
Den äldsta kristna konsten i Skåne, Lund och Dalby
Otto Rydbeck.
1919
Kartor över staden Lund och dess jordar från tiden före 1705
Lauritz Weibull.