Föreningen Gamla Lund har tagit del av samrådsförslaget, daterat 2015-08-06, till Fördjupning av översiktsplanen för Öresundsvägen med omnejd i Lund.
Föreningen Gamla Lund ställer sig positiv till en utveckling av planområdet till en mer sammansatt, stadsmässig och allsidig stadsdel, väl knuten till grannområdena. Planförslaget har denna potential, även om områdena Pilsåker (kring Nova) och kring Traktorvägen i huvudsak kommer att bibehålla nuvarande funktioner. En utveckling av området kring Öresundsvägen samt Södra Gunnesbo och Norra Värpinge till mer blandade stadsområden kan betyda mycket för helheten i denna del av Lund.
Föreningen Gamla Lund bevakar främst kulturhistoriska och arkitektoniska intressen, speciellt fyra huvudfrågor:
1. Relationen till stadens överordnade struktur – och stadsbyggnadskultur.
2. Relationen till överordnade historiska strukturer i stadslandskapet.
3. Relationen till överordnade industriminnen i området.
4. Enstaka kulturhistoriskt och arkitekturhistoriskt intressanta byggnader.
Nedan struktureras kommentarerna kring dessa fyra huvudfrågor.1. Relationen till stadens överordnade struktur – och stadsbyggnadskultur.
Lund har sedan 1960-talet i hög grad utbyggts i ett enklavtänkande, där nya stadsdelar vände sig inåt och skildes från varandra och den omgivande staden av barriärskapande trafikleder. Tidigare hade staden vuxit kontinuerligt och sammanhängande vilket visserligen innebar stadsdelar med olika karaktär, men ändå en sammanhängande helhet. Kobjer var dock redan på 1950-talet en från resten av staden skild enhet och Gunnesbo från 1980-talet blev än mer avskilt. Klosters Fälad från 1960-talet ingick mer i stadens samlade struktur. De stora industri- och företagsområdena mellan dessa stadsdelar blev, tillsammans med de överordnade vägarna kraftiga barriärer. Industriområdena kring Öresundsvägen blev i viss mån integrerade i den sammanhängande staden, medan företagsområdena på andra sidan Norra Ringen och väg 103 blev egna världar, svåråtkomliga utan bil. Den fördjupade översiktsplanen bidrar till att bättre knyta samman stadsdelarna. Om det lyckas att skapa ett allsidigt stadsdelscentrum med blandad bebyggelse invid Nova, kan detta bidra till ett sammanhängande och varierat stadsområde, en nod för rörelsemönstret och samtidigt ingående i ett effektivt kollektivt trafikstråk in till Lunds stadskärna. Detta bidrar också till att förstärka en överordnad stadskultur. Föreningen Gamla Lunds ser positivt på detta. Utbyggnaden kring Öresundsvägen blir särskilt väl integrerad i den omgivande staden och kommer att bli något av en direkt fortsättning av stadskärnan bortom Sockerbruksområdet. Allmänt innebär planförslaget förbättrade stadsmiljökvaliteter i området.2. Relationen till överordnade historiska strukturer i stadslandskapet.
Planförslaget innebär nästan ingen utbyggnad utanför den befintliga tätorten, utan främst en omdaning och förtätning av redan bebyggda områden. De viktigaste historiska stråken genom området är Fjelievägen, Öresundsvägen, Bjärredsbanans gamla sträckning samt de gator kring Öresundsvägen som fanns före 1950-talet. Bortsett från Öresundsvägens västligaste del har dessa historiska stråk alla bevarats i planen. Det är värt att notera, att Öresundsvägen är gammal, den finns med på Jean Bergmans karta från 1704. Väster om Bondevägen finns ett kort avsnitt där landsvägskaraktären med en liten vägkrök återstår. Denna vägsträcka försvinner eventuellt vid Öresundsvägen omläggning mot nordväst och Boställsvägen. Om det på något sätt går att bevara vägens historiska spår är detta önskvärt. Även Kobjersvägen har gamla anor. Att omvandla f. d. Bjärredsbanan till kollektivt trafikstråk är utmärkt. Om det blir spårväg, vore detta en direkt återkoppling till den tidigare järnvägen, och särskilt om förbindelsen fortsätter till Bjärred.3. Relationen till överordnade industriminnen i området.
Samrådshandlingen beskriver väl den industriella utvecklingen kring Öresundsvägen med AB Separator (Alfa Laval), Lunds Snickerifabrik, Diwongs Bageri m. m. Andra företag, som Rudelius och Boklunds mekaniska verkstad och HK industrier nämns inte. Ett stort antal industri- och kontorsbyggnader tillkom från 1960-talet. Planförslaget tar utgångspunkt i områdets nuvarande struktur, och behåller därmed viktiga spår av den tidigare industrimiljön. Planen möjliggör att bevara värdefulla industribyggnader och integrera dem i den nya helheten. Detta utvecklas dock inte närmare.4. Enstaka kulturhistoriskt och arkitekturhistoriskt intressanta byggnader.
Planen redovisar, vilka byggnader som har kulturhistoriskt värde. Vid jämförelse mellan denna inventering (karta s. 9) och visionsbild (s. 14) är det dock otydligt, vad som tänkes bevarat och integrerat i den nya miljön. Exempelvis antyder visionsbilden att industribebyggelsen (på den tidigare Marknadsplatsen) vid Åldermansgatan närmast Bryggaregatan tänks ersatt med nybebyggelse, även om den är markerad som kulturhistoriskt värdefull. Den fördjupade översiktsplanen kan med fördel ha en fördjupad översikt över kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och riktlinjer för bevarande.
Sammantaget ser Föreningen Gamla Lund positivt på planförslaget, men ser gärna en fördjupning vad gäller tillvaratagande av historiska spår och bevarande av äldre bebyggelse inom området – jfr. kommentarer ovan.
Lund 2015-11-23