Föreningen Gamla Lund (Föreningen) har i yttrande 2013 till kommunen anfört att densamma då inte hade något att erinra mot att Stenkrossen revs. Föreningen har emellertid vid sitt sammanträde den 6 februari 2017 återigen diskuterat Stenkrossen med anledning av överenskommelsen mellan Lunds byggnadsnämnd, stadsbyggnadskontor och kultur-och fritidsnämnd och att tidpunkten för rivning av Stenkrossen nu skjutits fram. Detaljplanearbetet som pågår är beräknat vara slutfört i slutet av år 2017.
Med hänsyn till vad Föreningen nu vet om såväl pågående som planerad verksamhet – byggnadens arkitektoniska värde samt den mycket omfattande kulturverksamheten – motsätter sig nu Föreningen rivningen av Stenkrossen på följande grunder:
Stenkrossen, från 1963, är ritad av arkitekterna Bernt Nyberg och Karl Koistinen. Lundaarkitekten Nybergs arkitektur röner i dag en allt större uppmärksamhet, inte minst internationellt. Bland annat kan nämnas att ett av Japans främsta arkitekturmagasin A+U ägnar en stor studie åt Nybergs arbeten. Byggnaden har en unik karaktär och är dessutom centralt belägen.
Karl Koistinen, boende i Höör, besöker i dagarna Lund för att kartlägga de förändringar som gjorts på huset och ge förslag till hur man med enkla medel skulle kunna ge huset sitt ursprungliga utseende.
Kulturverksamheten på Stenkrossen är omfattande. I huset finns bl.a. två teaterscener, en viktig komponent, sedan Lund genom försäljning av fastigheten Stortorget 1 till privat köpare mist Lilla teatern. Stenkrossen ligger centralt i Lund med en busstation utanför dörren.
Föreningen är väl medveten om att bostäder och förskola är inplanerade på området. Föreningen anser dock att detaljplanearbetet bör kunna kombinera ett bevarande av Stenkrossen och den planerade nybyggnationen.
Nämnas bör att flera äldre verksamhetsbyggnader skyddats i den nya detaljplanen, bland andra kontorshuset till petroleumbolaget samt ett kontorshus och en lagerbyggnad. Ett bevarande av 1963 års verkstadsbyggnad skulle emellertid gynna upplevelsen av den historiska industri- och verksamhetsmiljön längs Hardebergaspåret. Genom de stora förtätningsprojekten som drivits längs spåret under de senaste åren har miljön ändrats och det har blivit alltmer tydligt att stadsmiljön behöver historiska byggnader av olika slag för att skapa variation och en förståelse för hur dessa miljöer har vuxit fram.
Slutligen – och inte minst – kan nämnas att i det s.k. Bevaringsprogrammet följande sägs: ”Byggnaden har en stark tidsprägel, och då utformningen har ägnats större omsorg än normalt, anser bevaringskommittén att byggnaden bör uppmärksammas, trots att den här har lämnats omarkerad”.
Lund 2017-02-23