Detaljplaneförslaget omfattar en utbyggnad med bostadsbebyggelse i 1-2 våningar i radhus, parhus, mindre flerbostadshus med max fyra lägenheter samt friliggande enfamiljshus. Mot väster ges möjlighet att ansluta området till ett framtida utbyggnadsområde. Bebyggelsen uppförs längs gator i ett varierat kvartersmönster. I områdets mitt planeras ett grönområde med vattenspegel. Ett sammanhängande gång- och cykelstråk från centrala Genarp förs genom grönområdet vidare till ett tänkt utbyggnadsområde i väster. Planen är småskalig och varierande och i skala väl anpassad till ett samhälle som Genarp. Parhusens, radhusens och flerbostadshusens redovisade modernistiska arkitektur ger en förortsmässig karaktär och bryter mot Genarps bytradition med sadeltak. Gamla Lund ser gärna en arkitektur mer anpassad till orten.

Idag har Genarp en rak och tydlig tätortsgräns mot åkerlandskapet i väster. Planförslaget innebär en utbyggnad utanför denna raka gräns. I Lunds kommuns översiktsplan 2018 anges ett utbyggnadsområde nordväst om den befintliga tätorten, vilket innebär att tätortsgränsen mot det öppna kulturlandskapet förskjuts ca 400 m mot väster. Det nu aktuella planområdet ingår detta utbygg-nadsområde. Det öppna åkerlandskapet väster om Genarp är så vidsträckt att det inte finns risk för sammanväxande tätorter, men från kulturmiljösynpunkt bör en långsiktig bebyggelsegräns i väster hållas på respektavstånd Toppeladugård och Höjeå i norr. Utbyggnaden sker på ängsmark och åkermark klass 5.

Föreningen Gamla Lund ser inga problem med utbyggnaden av området med 1–2-vånings bostadsbebyggelse i en byliknande struktur. Tyvärr omöjliggörs en direkt gång- och cykelkoppling till g/c-stråket från Kaplanstigen till Per Krakaus väg av att Kaplanstigens västra sida har en helt sammanhängande rad av småhustomter. Detta är en tidigare planeringsmiss, som det inte går att göra något åt idag.

För utbyggnadsområdets sammankoppling till Genarps historiska kärna kring kyrkan har Kyrkovägen avgörande betydelse. Det är utmärkt att de två befintliga byggnaderna vid Kyrkvägen bevaras och integreras i utbyggnadsområdet, men parkerings- och garageanläggningen i områdets nordöstra hörn ger inte en koppling mot Kyrkovägen och Kyrkan med den dignitet som dessa förtjänar. I stället skulle utbyggnadsområdets östra lokalgata kunna föras fram direkt till Kyrkovägen (med eller utan biltrafik). Bostadsbebyggelse bör här kanta såväl lokalgatans förlängning som Kyrkovägen på traditionellt sätt. Mellan lokalgatan och den befintliga småhusfastigheten kan då ett mindre grönstråk föras upp till Kyrkovägen. Parkeringsfrågan kan lösas genom en viss rockad av bebyggelsen.

Detaljplanen berör en större fråga kring utbyggnaden av nordvästra delen av Genarp: Hur skapas ges Genarps kyrka en kringmiljö som på bästa sätt motsvarar kyrkans dignitet? Genarps kyrka är unik, eftersom den är den enda kyrkan i Skåne, och troligen även dåtidens Danmark, som uppfördes på 1500-talet efter reformationen. Slottsherren på Häckeberga slott Hack Ulfstand lät 1590–93 uppföra den ståtliga kyrkan i sengotisk stil, i rött tegel. I dåtidens Sverige var Mariestads domkyrka från 1593–1619 en av mycket få kyrkor som uppfördes vid denna tid, också i sengotik. Mariestads stift skapades 1580 på Hertig Karls initiativ som en utbrytning av norra delen av Skara Stift och omfattade också Värmland. En orsak var att reformationen gick trögt i Skara stift. År 1646 lades Mariestads stift i samband med att Karlstads stift etablerades och Mariestad återgick till Skara stift. Idag framstår såväl Genarps kyrka som Mariestads domkyrka (den benämnes än nu så) som unika sengotiska 1500-talskyrkor i Sverige.

I planeringen av Genarp hittills har inte omgivningen kring kyrkan getts en kvalitet som motsvarar kyrkans betydelse. Av oersättligt värde är kyrktornet som riktpunkt för Kyrkovägen från väster. Kyrkans absid bildar en riktpunkt från Sandvägen i söder och när man närmar sig Kyrkovägen ser man hela kyrkan. Från öster och norr finns inga motsvarande siktlinjer. Från det nya småhusområdet kring Tuve Perssons väg finns visserligen utblickar mot kyrkan, men planmönstret ger inte kyrkan den centrala roll som kunde förväntas. Ett problem är att norra delen av Genarp, på ömse sidor av Gödelövsvägen, har utbyggts med traditionella småhusenklaver, som vänder baksidan mot de större vägarna och som inte strukturellt är specifikt anpassade till Genarp. Norra delen av Gödelövsvägen hade kunnat få mer av en bygatekaraktär, och korsningen med Kyrkovägen hade mer kunnat få karaktären av en gammal bykärna. Den relativt nyanlagda Genvägen avlastar Kyrkovägen och ger möjlighet till att skapa bättre förhållanden för gång- och cykeltrafik längs denna. Verksamhetsområdet norr om Genvägen, och inte minst återvinningscentralen endast 300 m från kyrkan bidrar inte till att ge denna del av Genarp en värdighet motsvarande närheten till kyrkan. Det hade varit önskvärt med en sammanhängande bystruktur uppbyggd kring de historiska vägarna, med kyrkan som ett naturligt centrum och kring tydliga siktlinjer mot kyrkan även från öster och norr. Vad som nu krävs är att så långt möjligt rädda situationen genom att i återstående utbyggnad mot nordväst betona Kyrkovägen som axel, låta denna kantas av bebyggelse på traditionellt sätt och ge området en skånsk bykaraktär, som en sammanhängande struktur i stället för fristående enklaver. Här får en direkt och strukturellt tydlig koppling mellan planområdets lokalgator och Kyrkovägen i planområdets nordöstra del en avgörande betydelse.

Föreningen Gamla Lund har därför följande förslag:

• Skapa en tydlig koppling till Kyrkovägen i planområdets nordöstra del, så att ett naturligt samband med området kring kyrkan bildas.
• Det är önskvärt med en mer traditionell, till bykaraktären anpassad arkitektur med sadeltak.
• Utanför detaljplanens ramar: Upprätta ett planprogram för de västra och nordvästra utbyggnadsområdena i Genarp med inriktning på att stärka området kring kyrkan som en byliknande historisk kärna – i växelverkan med stationssamhällets kärna kring f.d. järnvägsstationen. Bevara äldre byggnader i området som del av bykärnan. Utveckla platsen framför kyrkan till en vacker centralpunkt i bykärnan. Bestäm också en långsiktig utbyggnadsgränsen för Genarp västerut, så att Toppeladugård frihålls från tätorten och Höjeå bildar gräns i norr.

Den första bifogade illustrationen visar förslag till justering av planområdets norra del och ramar för framtida utbyggnad i nordvästra Genarp. Den andra illustrationen visar schematiskt en möjlig bebyggelsestruktur med tydliga siktlinjer mot kyrkan.

Illustration visande en möjlig justerings av planområdets norra del, för attr skapa direkt kontakt med Kyrkovägen och sammanhang med Genarps kyrka. Skissen visar också hur den fortsatta utbyggnaden i nordvästra Genarp enligt översiktsplanen 2018 skulle kunna innehålla tydliga siktlinjer mot kyrka.

Principiell illustration av möjlig utbyggnad i nordvästra Genarp med gator följande siktlinjer mot kyrkan. Bebyggelsen bör givetvis vara mer varierad än på denna illustration och det kan gärna finnas en integration mellan bostäder, verksamheter och service.

För Föreningen Gamla Lund

Erik Larsson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen.
18 maj 2021.