Föreningen Gamla Lund har tagit del av utställningsförslaget till översiktsplan för Lunds kommun och vill avge följande synpunkter, relaterade till tidigare synpunkter på samrådsförslaget:

Procedurfrågor
Utställningsförslaget till översiktsplan är väl genomarbetat och tillgodoser alla de önskemål Föreningen Gamla Lund ställde till samrådsförslaget hösten 2017.

Kommentar till redovisade planstrategier
Som tidigare nämnts har Föreningen Gamla Lund inget att invända mot planstrategierna men ser gärna att tillväxten regleras mer på den regionala nivån, dvs sprids även utanför Malmö-Lundregionen i samband med ett utbyggt effektivt kollektivtrafiksystem. På detta sätt skulle trycket på stråket Malmö – Lund kunna minska.
Föreningen har inte heller något att invända mot visionen att utöver förtätning styra större delen av tillväxten till ”Kunskapsstråket”, ”Västerbro” och ”Källby” och de mindre or-terna (Stångby, Dalby, Veberöd och Genarp). Målet att främja hållbara transporter, cykeltrafik och att utveckla Lund som ”klimatkommun” är också utmärkt.
Som tidigare nämnts, ser Föreningen Gamla Lund fyra överordnade frågor som särskilt berör kulturmiljön och som i hög grad har mellankommunal eller regional karaktär: (1) Den regionala utvecklingen och planeringen inklusive (2) skyddet av kulturlandskapet mellan tätorterna och (3) de överordnade järnvägsfrågorna och den därmed sammanhängande (4) lokala kollektivtrafiken.

Den regionala utvecklingen och planeringen
Avsnittet om Lund i regionen har koncentrerats och gjorts tydligare, men det sägs ännu för lite konkret om de utvecklingsstrategier som diskuterats för hela Skåne och Öresundsregionen. De grundläggande frågorna bör redovisas, även om mer konkreta politiska ställningstaganden ännu saknas och även om de ligger utan Lunds översiktsplans direkta inflytandeområde.

Skyddet av kulturlandskapet mellan tätorterna
Som tidigare nämnts, aktualiserar ”Strukturplan för MalmöLundregionen” behovet av att skydda kulturlandskapet mellan tätorterna. Jämfört med samrådsförslaget har betydande utrymme ägnats åt de övergripande landskapsfrågorna och även åkerlandskapet som kultur-miljö – inte bara som odlingsresurs. Detta kunde dock utbyggas ytterligare, och speciellt borde konflikten mellan landskapsvärdena och utbyggnaden av centralorten diskuteras. Frågan är om och hur det långsiktigt skall förhindras att tätorterna växer ihop, att behålla det skånska öppna kulturlandskapets kvaliteter. Föreningen Gamla Lund ser det som mycket angeläget att ett grönt jordbruksbälte kring staden Lund bevaras. (Jfr. SSK:s år 1979 föreslagna långsiktiga bebyggelsegränser och danska erfarenheter på området.) Tydligare riktlinjer kunde ges för planeringen av de fem definierade landskapszonerna ”Lunds stad”, ”Slätten”, ”Romeleåsen”, ”Backlandskapet” och ”Vombsänkan”. 
De mellankommunala frågorna nämns bara mycket kort på en enda sida. För Staffanstorp nämns ”Stadsutveckling i anslutning till staden Lund.” Föreningen Gamla Lund anser, jfr. nedan, att ingen ytterligare stadsutveckling bör ske mellan Höjeå och Hjärup resp. Staffanstorp, utöver vad som redan detaljplanerats för dessa orter, och att Lund i stället bör ha en gemensam plan med Staffanstorps och Lomma kommuner för bevarande av det öppna kulturlandskapet mellan tätorterna Lund, Staffanstorp, Hjärup, Lomma och Bjärred.

De överordnade järnvägsfrågorna
Järnvägsfrågorna behandlas i huvudsak på den nivå, de befinner sig på rikspolitiskt f. n. Många frågor är ännu olösta, t. ex. om effektiv förbindelse med höghastighetståg (utan att dela spår med långsammare tåg) å ena sidan och godståg å andra sidan mellan Skandinavien (både från Stockholms- och Oslohållet) och kontinenten. Olika lösningar har diskuterats, som påverkar Lund på vitt skilda sätt. Översiktsplanen kunde ta upp dessa till principiell diskussion, även om beslut och riktlinjer ännu saknas. (Jfr. Föreningen Gamla Lunds yttrande till samrådsförslaget till översiktsplan.) Ett bevarande av Armaturfabriken kräver t. ex. sannolikt en tunnellösning i kombination med yttre godsspår. Lunds kommun måste välja en långsiktig lösning som man arbetar intensivt för. (Jfr citytunneln i Malmö som tog 10 år från idé till verklighet).

Den lokala kollektivtrafiken
Planen visar ”starka och potentiellt starka kollektivtrafikstråk”, som bortsett från spårvägen till Brunnshög planeras efter principen ”tänk spår, kör buss”. Det hålls öppet, om det i framtiden blir buss, superbuss eller spårtrafik, men en valfrihet kräver att stråken inte delas med biltrafik. De starka kollektivstråkens sträckning och utformning inom stadskärnan är dock inte redovisade. Det hade varit lämpligt att ta upp olika möjligheter och problem till diskussion i översiktsplanen, även om ställning till konkreta lösningar inte tas.

Stads- och bebyggelsemiljö
Avsnitten ”Arkitektur och kulturmiljö” och ”En utvecklad stadskärna” är välformulerade, men stadskärnans problem med butiksutflyttningar och tomma lokaler nämns inte. En levande stadskärna kräver dels lägre hyresnivåer i stadskärnan, dels restriktioner för etablering av sådana butiker i externa köpcentra, som funktionellt och ytmässigt även med fördel kan inrymmas i stadskärnan eller i etablerade stadsdelscentra. Inga nya externa köpcentra för denna typ av butiker bör etableras.

De olika tätorternas tillväxt

Lunds stad
I huvudsak är Föreningen Gamla Lund positiv till de visade utbyggnadsområdena. Det föreslagna verksamhetsområdet väster om väg 108 bör dock utgå, så att det öppna landskapet mellan väg 108 och E6 kan bibehållas. Detta är avgörande för kulturlandskapet väster om Lund. Det är positivt att samrådsförslagets visade utredningsområde mellan Höjeå och väg 108 i söder (i Staffanstorps kommun) inte finns med i planen, men i andra sammanhang har kommunen talat om utbyggnad i området i samarbete med Staffanstorps kommun. Förening-en Gamla Lund vill kraftigt påpeka att ingen utbyggnad mellan Höjeå och Väståkravägen i Hjärup bör ske, för att det öppna kulturlandskapet sydväst om Lund skall bevaras! Det är mycket angeläget att Höjeå här bibehålls som bebyggelsegräns! Även det planerade verksamhetsområdet mellan Lund och Stångby är olyckligt, eftersom det motverkar bevarande av åkerlandskapet mellan tätorterna. De framtida utbyggnadsområdena i nordöstra Brunnshög, öster om Utmarksvägen samt Norränga och Råbytorp tangerar stadens önskvärda bebyggelsegräns mot öster och bör ges en genomtänkt avgränsning mot det öppna landskapet. Det är positivt att det öppna landskapet mellan Nöbbelöv och Vallkärra bibehålls. Idén med ”stadsutvecklingsstråk” kunde utvecklas mera.

Södra Sandby
De visade utbyggnadsområdena är välbelägna och relativt oproblematiska. Den frihållna dalgången norr om Fågelsång kan förstärkas som natur- och odlingsområde längs ån. En helhetsplan för bevarande förnyelse och utveckling av småstadskaraktär i ortskärnan bör arbetas fram. Det antydda ”starka kollektivstråket” från Södra Sandby norr om Kungsmarken mot Brunnshög är en intressant tanke.

Dalby
Föreningen Gamla Lund har inget att invända mot de förslagna utbyggnadsområdena, och vill särskilt prioritera området söder om den planerade stationen. En helhetsplan för bevarande förnyelse och utveckling av småstadskaraktär i ortskärnan bör arbetas fram. Det är positivt att det öppna landskapet väster om Heligkorskyrkan bevaras – så bör också ske på lång sikt. Det är positivt att naturområdet mellan Dalby och Södra Sandby bevaras.

Veberöd
De föreslagna utbyggnadsområdena är i huvudsak välbelägna. Som nämnts i samrådskommentaren är den på sikt föreslagna utbyggnaden i det skogsbevuxna Idala strövområde dock diskutabel.

Genarp
De visade utbyggnadsområdena är välbelägna. En översiktlig studie av förtätnings- och utbyggnadsområden bör göras, särskilt i tätortens norra del, nära kyrkan. Det behövs en fördjupad studie av hur man bäst skapar en bymiljö värdig denna unika 1500-talskyrka. I förhållande till bebyggelsen hittills i norra delen av Genarp behövs en förädling och förbättring.

Stångby
Det är positivt att Stångby utbyggs till ett helgjutet stationssamhälle, och att den gamla stationsbyggnaden återanvänds och bildar samhällets medelpunkt. För den fortsatta utbyggna-den vore det önskvärt med större lokal variation och mindre utbyggnadsenheter. Översiktsplanens visade tillägg i sydost, nordost och norr, alla inom 1 km från stationen, bildar en lämplig avrundning av samhället.

Sammanfattande kommentarer

Planens starka sidor är:
– Att den för fram kvalitativa idéer för kommunens tillväxt och utveckling med fokus på staden Lund och de fem övriga större tätorterna. – Att den har hållbar utveckling som central faktor och presenterar strategier på olika områden för att uppnå detta mål. – Att den, om än ofullständigt, behandlar regionala utvecklingsstrukturer och transportnät. – Att den behandlar de övergripande landskaps- och naturfrågorna.

Planens svagheter är:
– Att den fortfarande är vag vad gäller planeringen utanför tätorterna, och hur allmänna principer kring landskapskvaliteter skall omsättas i konkret planering. – Att den undviker att på ett mer genomgripande och strategiinriktat sätt behandla viktiga strukturfrågor kring järnvägssystemets utveckling, inkl. höghastighetståg, godståg, olika spårdragningar, möjligheter till tunnellösningar och brobanor och deras konsekvenser för planeringen. Detta bör behandlas principiellt i översiktsplanearbetet även om beslut ej är fattade.

Lund 2018-07-02

För Gamla Lunds styrelse,
Bo Larsson och Bengt Aronsson