Hans Gustaf Westman (1905–1991) var en säregen visionär som inledde sitt yrke som arkitekt då den nya arkitekturen i funktionalismens ”revolutionära vindar” drog genom världen. Starkt influerad av dessa nya strömningar försökte han också tidigt introducera ”det nya” i Lund.

Denne ”rospigg” var född och uppvuxen i Uppland men med anor från både Ryssland och Kullabygden i Skåne. Ett mycket religiöst barndomshem, en fader som var kyrkoherde i Walö kyrka och en moder med förfäder som missionärer i flera släktled. Modern följde riktlinjerna i varje dags bön. Hela syskonskaran bestod av tre bröder och fyra systrar. Alla i familjen hade synnerligen konstnärliga begåvningar i både musik, teckning, poesi och berättarkonst. Hans utmärkte sig redan i unga år även med en egen personlig och originell bl. a. klädstil.

Efter att ha praktiserat vid restaureringen av Walö kyrka bestämde han sig för att studera till arkitekt och påbörjade sin arkitektutbildning år 1925 på KTH i Stockholm. Den första praktiken efter examen år 1929 arbetade han för Lars Israel Wahlman bl. a. med bygget av Ansgarskapellet på Birka, Björkö, ett minnesmärke från kristendomens första förankring i Sverige, vilket starkt präglade hans fortsatta liv. På alla resor världen runt var det helt naturligt att besöka kyrkor, även de mest anspråkslösa.

Jobben var få vid denna tid och barndomshemmets ekonomi med den stora syskonskaran var redan mycket hårt ansträngd. Ibland arbetade han för Hakon Ahlberg. År 1930 anordnades Stockholmsutställningen och den nya arkitekturen, funktionalismen, gjorde sitt intåg även i Sverige. Hans Westman imponerades stort av i synnerhet le Corbusier och hans arkitektur. Arbetslösheten var rekordstor inom byggbranschen och 1931 fick han möjlighet att arbeta hos Paul Hedqvist. En arkitekt som tidigt praktiserade den nya funkisarkitekturen. Ett jobb som stadsplanearkitekt under Erik Bülow-Hübes ledning i Malmö öppnades också upp för Hans. Detta medförde bosättning med familjen i denna stad och även livslång vänskap och inspiration från andra på plats verksamma legendarer som bl. a. Eric Sigfrid Persson. Ribersborgs stora planering utformades och Linnéstaden i Lund bär många spår av Friluftsstadens idéer och omvandlat från en typisk skånsk bondgård.

 1936 blev han delvis arkitekt för utställningen Fritiden i Ystad där bl. a. ”Bollen” uppfördes, idag även ett byggnads-minne. Flera andra byggnader i Ystad bär hans signatur och har klarat sig väl genom åren. Det ena projektet gav det andra, bl. a. Lunds badhus, en funktionalistisk pärla, kom till stånd. 1939 byggde han villan och startade arkitektkontoret, båda byggnadsminnesförklarade 1994. Kontoret var visserligen sammanbyggt med bostaden, men man fick gå bort till tomtgränsen för att nå till kontorsentrén. Hans Westman menade att det var bra med lite luft och motion innan arbetsdagen började. Denna byggnad följer funktionalismens riktlinjer och folk stod i kö utanför grinden under det första året för att beskåda denna speciella arkitektur.

Villan i kombination med arkitektkontoret visar upp flera typiska drag från funktionalismen. Nästan ingen tydlig gräns mellan trädgårdsliv och inomhusliv, en luftig gränslös storstuga/vardagsrum på 60 kvadratmeter och fem meter upp till innertaket. Fönstren ut mot trädgården är i nästan samma höjd och sträcker sig längs med hela fasaden mot trädgården. Dessutom finns fönster vid gaveln som sträcker sig i ett enda stycke direkt även över en del av taket. På kvällen kunde man beundra stjärnhimlen ovanför medan man åt middag. Huset väckte stor uppmärksamhet och en vän från annan ort älskade att berätta om sitt första besök i villan: ”Jag anlände till Lunds tågstation, satte mig i en taxi och bad chauffören köra till det ”räligaste” huset i Lund.”

Taklampan i det stora vardagsrummet var i form av ett klot, ett original från Stockholmsutställningen 1930. Utanför sovavdelningen på andra våningen fanns en ribbstol och senare även en trapets som vittnade om stark influens från utställningen Fritiden i Ystad. En möjlighet för svenskarna att få en meningsfull fritid efter arbetsdagens slut och även bättre kunna stärka sin hälsa. I vardagsrummet fanns ett rep för att klättra upp till andra våningen, vilket husets värd älskade att visa. De årliga skidresorna till Alperna fortsatte Hans Westman med upp till 80-års-åldern och ofta sågs han även cykla runt i Lund. En gästfri miljö i huset inbjöd till normfritt umgänge och samlade ofta vänner och familj. Många spännande artister som uppträdde i Lund bjöds efteråt in till villan för en matbit och avspänt umgänge. Tillfälligt ensamma vänner kunde alltid räkna med en fristad i detta hem. Djur var också välkomna, stora och små hundar, ett tiotal undulater, gäss m. fl. Familjens häst fick också då och då bo i trädgården och titta in i huset, i alla fall med huvudet. Kapprummet på bottenplanet var utformat så att man från huvudingången var tvungen att gå 20 meter in för att hänga av sig kappan. Detta, sade han, var för att kvinnor ofta hade en vacker kappa vid festligheter och kunde på detta sätt visa upp även denna ut till det stora öppna vardagsrummet där alla gästerna samlats.

Denne levnadskonstnär hade en förmåga att bli vän med de flesta han mötte under livet. Han hade en unik mjuk övertalningsförmåga och hade turen att omge sig med uppdragsgivare, bl. a. byggmästare Harry Karlsson som också kunde ge Hans Westman utlopp för sitt kreativa skapande. Westman var en färgstark, generös och oerhört tolerant, duktig talare och pratade ofta om det där rymdskeppet ovanför jorden där alla vänner och familjen skulle samlas så småningom.

Hans Westman satte bokstavligen färg på Lund, både med sin personlighet och arkitekturen, lekfull och färgstark. En kollega uttryckte då Hans Westman avlidit: ”Lund har blivit fan så mycket tråkigare.” Mestadels ingick även inredningen i uppdraget för bästa harmoni. Han arbetade mycket med mosaik i fasaden. Byggare vittnade om de speciella färgnyanser som gick under namnet ”Westman-blått” och ”Westman-vitt” m. fl. Hur många arkitekter vågar lägga in violett färg på fasaden på flerbostadshuset?

Många byggnader i Lund – över 120 st – bär Hans Westmans signatur. På Väster i Lund fick han tidigt möjlighet att testa funkisarkitekturen på både mindre och större hus. Listan för byggnadsverken är lång, otaliga villor, parhus, studenthus, flera lasarettsbyggnader i Lund, kyrkor, kloster, bostäder, Lunds f.d. Tingshus, Folkets Hus i Lund (Lunds äldsta hus i bottenplanet togs fram och gjordes synlig i fasaden för Lundaborna genom avvikande färg), Medborgarhus på flera orter, restauranter, hörsalar, flodhäststall, skolor, kontor, industrilokaler, Svaneskolan, Lunds Polishus ”Pentagon”, Dalbys Polishus, Malmös gamla Hovrätt, Folkets Hus i Malmö, Skissernas Museums tillbyggnad, Hörby kommunalhus, banker, Petersgården, Vår Frälsares katolska kyrka i Malmö m. fl.

En av Hans Westmans många insatser i Lund var framtagandet av studentbostäder. Här kan nämnas bl. a. Akademiska Föreningen (Tomegapsgården, Hävdaryggen, Ulrikedal, Studentlyckan, Parentesen, Kämnärsrätten, Delphi m.m.), hus för, Kalmar, Göteborg, Malmö och Smålands nationern samt Michael Hansens kollegium. Studentbostadsbristen var mycket stor vid 1950- och 60-talen och Hans, som alltid den envise och uppfinningsrike visionären, uppfann då Fyrklöverhuset, en patenterad studentlägenhet för en person, och lät bygga på sin egen tomt en prototyp av detta elementbygge. En speciell fabrik producerade de färdiga väggelementen och den unika centrala våtenheten med var sitt kök, dusch och toalett. Huset i två plan med totalt 8 enheter och med bottenplanen i form av en fyrklöver skulle kunna uppföras på tre dagar. Flera enheter kunde bilda ett varierande mönster och anpassas till tomternas storlekar och form. En familje-variant utarbetades också. Hans Westman var ofta före sin egen tid och hade även skisser på en lite annorlunda variant som generationsboende. Hela kvarter i Lund bebyggdes med dessa Fyrklöverhus samt på annan ort i Sverige.

Fyrklöverhuset ställdes även ut på en internationell bygg-utställning, Bâtimat i Paris, eftersom det franska patentet på denna tid även gällde för Sovjetunionen liksom för de flesta europeiska länder. Exponeringen blev optimal på utställningen och huset presenterades även direkt hos flera kända byggfirmor Den franske agenten var impo-nerad och önskade bjuda in de större internationella byggtidskrifterna och byggarna för en stor pressvisning m.m. i Lund. Men just då hade kontoret andra viktigare brådskande uppgifter och vi fick avboka dessa besök.

Hans Westman reste runt över hela världen, minst en studieresa per år, och fångade gärna upp vad som rörde sig inom arkitekturen samtidigt som han även fann inspiration till goda lösningar på problem eller nytänkande. Efter en olycka i unga år fick han en hörselskada som han led av hela livet. Under en studieresa i Japan fick han en idé och med utgångspunkt från örats form uppfann han ”Decibellan”, en ljud- och ljusskärm, som samlar ljudet och främjar akustiken och kunde även utnyttjas som ljuskälla. Dessa placerades i hörsalar, tingsrätter, kyrkor, stora personalmatsalar m.m. på olika håll i Sverige.

Jag hade förmånen att få resa runt i Sydamerika tillsammans med honom och därefter hålla föredrag om vad vi upplevt under rubriken ”från pärlfiskerskor i Japan till inkaindianer i Peru”. De legendariska funkisarkitekterna le Corbusier och Oscar Niemeyer har ju satt en oerhört stark prägel på den moderna brasilianska arkitekturen, vilket tilltalade Hans Westman.

I början av 1950-talet fick Hans Westman bl.a. uppdrag att rita en modern katolsk kyrka i Malmö. Vår Frälsares katolska kyrka blev mycket uppmärksammad, även i internationell massmedia. Pyramidformen arbetade han gärna med för att betona evighetssymbolen för samhällets viktigaste byggnader som t.ex. Lunds f.d. Tingsrätt, förslag till Lunds krematorium, kyrkor m. fl. Härvid fick kontoret på 1960-talet ett unikt uppdrag att rita Sveriges första kloster alltsedan Gustav Vasas tid, vilket först föranledde ett beslut på regeringsnivå. Klartecken gavs och detta kloster för Karmelitersystrarna uppfördes. Grundlig som han var i sin arkitektur, for han först till huvudklostret i Gent i Belgien för att studera hur systrarna levde och verkade i det vardagliga ordenslivet.

Dessa religiösa byggnadsverk bidrog till ett nytt spännande projekt, som blev som kronan på Hans Westmans byggnadsverk och samtidigt hans sista uppdrag. Under nära 20 års tid arbetade han nämligen på en utbyggnad av S:t Eriks katolska Domkyrka i centrala Stockholm, ett äldre flerbostadskvarter och renovering av en 1600-talsbyggnad i samma kvarter på Södermalm. Den optimala höjdpunkten för Hans Westman där han ånyo fick använda sig av pyramidformen som evighetssymbol. Decibellan, akustikskärmen, finns även utplacerade i taket i större mängder där.

Då påven Johannes Paulus var i Stockholm 1989 blev Hans inbjuden för ett möte med honom. Just då orkade han tyvärr inte åka upp till huvudstaden. Men då påven Franciscus var i Skåne 2016 bad jag om ett möte för min faders räkning. Dagsschemat för påven gick inte att rubba, men jag var välkommen till Rom för en audiens vid tillfälle. Jag och mina tre barn for till Rom för audiens hos påve Franciscus. Jag hade satt ihop en dokumentation av Hans Westmans katolska byggnadsverk, som då överlämnades till påven. Denna dokumentation över Hans Westmans engagemang i flera moderna kloster och kyrkobyggnader i Sverige finns numera bevarad i påvens arkiv i Rom.

Hans Westman stod ofta för en djärv och färgstark arkitektur men betonade vikten av hänsyn till den mänskliga faktorn, det vill säga att människan alltid skulle sättas främst. Hans motto var: ”En stad utan tradition är som en urtavla utan visare”.

YLVA WESTMAN-LE NORMAND