Yttrande till detaljplan för Trädgården 2 i Lund (Stora Tvärgatan 24).
Yttrande till detaljplan för Trädgården 2 i Lund (Stora Tvärgatan 24). Granskningshandling. PÄ 13/2019.
Föreningen Gamla Lund.
Som kommenterats till samrådsförslaget, ansluter planförslaget väl till traditionen i Lunds innerstad och i Nöden. Bevarande- och detaljbestämmelser är noggrant beskrivna. Föreningen Gamla Lund har inget att anföra mot planförslaget,
För Gamla Lunds styrelse,
Anna Svenson, ordf.
Bo Larsson, viceordf., bevarandegruppen
2022-12-07.
Detaljplan för del av Östra Torn 27:2 m fl
Detaljplan för del av Östra Torn 27:2 m fl (LIS) i Lund, PÄ 09/2021. Upprättad 2022-06-17
Yttrande Föreningen Gamla Lund
Planens syfte, att bygga skola (Lund International School) och förskola i centrala Brunnshög är vällovligt. På platsen låg tidigare Östra Torns skola, uppförd 1873 och nedlagd 1949. I byggnaden inrymdes på 1950- och 1960-talen värdshuset och nöjeslokalen La Strada, och sedan ett vandrarhem. Skolan bestod av flera byggnader av stort bevarandevärde, men förstördes olyckligtvis vid en brand 2015. Föreningen Gamla Lund har förståelse för att det inte var praktiskt möjligt att restaurera eller återuppföra byggnaderna. Att uppföra nya skolbyggnader på platsen, och på ett sätt som bevarar stora delar av befintliga grönytor och träd är ett sätt att föra platsens kulturarv vidare. Nybebyggelsen föreslås som tre sammansatta en- och trevåningslängor i vinkel, till större delen med asymmetriska sadeltak. Fasadmaterial anges inte i planen, men illustrationsskisserna antyder rött tegel, liksom i den tidigare La Stradabyggnaden. Två mot varandra vinkelräta längor har samma riktningar som de tidigare skolbyggnaderna. Bebyggelsen placeras delvis utanför den gamla skoltomten, på befintlig åkermark, men påverkar inte nämnvärt det öppna kulturlandskapet. Som helhet finner Föreningen Gamla Lund planförslaget vällyckat, och ser gärna sadeltak och fasader i rött tegel. Om möjligt vore det en fördel med uppdelning på mindre byggnadskroppar, även om dessa är sammanbyggda.
Föreningen Gamla Lund vill dock anföra följande: Ett kort avsnitt av den gamla Getingevägen skär igenom planområdets sydvästra del. På plankartan ges den gamla vägytan ingen egen bestämmelse, men på illustrationskartan visas den som ”Gammal betongväg”. Eftersom den historiska Getingevägen representerar ett månghundraårigt kulturarv som transportaxel och därtill är ett minne av den första utbyggnaden av moderna landsvägar i Sverige (under en period riksväg 4), ser vi ett stort värde i att i någon form bevara vägsträckan liksom dess visuella sammanhang med fortsättningen mot sydväst, som också bör bevaras, fram till Innovationsvägen. I samband med anläggandet av Norra Ringen försvann 1 km av den historiska landsvägen.
För Gamla Lunds styrelse,
Anna Svenson, ordf.
Bo Larsson, vice ordf.
2022-11-02
Detaljplan för Maria Magle 2 i Lund
Detaljplan för Maria Magle 2 i Lund, PÄ 13/2021. Upprättad 2022-10-10
Yttrande Föreningen Gamla Lund
Planens syfte är att möjliggöra en tillbyggnad på gårdssidan av Magle konserthus, f.d. Frälsningsarméns byggnad, på Magle Stora Kyrkogata 4. Utrymmet skall användas för musik, konsert och evenemang. Tillbyggnaden skall göras på gårdens sydsida, mot Lunds Stadsteaters brandvägg. Den öppna gården bevaras, men minskad, och avgränsas i söder av nybyggnaden i stället för av brandväggen. Dessutom blir den befintliga flygeln mot tomtgränsen i väster planenlig. Den ligger på mark som enligt nuvarande plan delvis inte får bebyggas. Gatufasaden påverkas inte, och gatubyggnaden får rivningsförbud (r1) och skyddsbestämmelser (k1). Planen underlättar en positiv utveckling av Magle konserthus. Tillbyggnaden bör göras varsam, så att den vad gäller volym, materialval och färgsättning anpassas till befintliga byggnader.
Föreningen Gamla Lund ser positivt på planförslaget och har inget att erinra.
För Gamla Lunds styrelse,
Anna Svenson, ordf.
Bo Larsson, vice ordf.
2022-11-02
Kommentarer till projektet på kv. Färgaren 25
Kommentarer till projektet på kv. Färgaren 25
Stora förändringar har sedan 1950-talet skett i kv. Färgaren. Kvarterets kulturhistoriskt viktigaste byggnader är Stäket och dess södra grannbyggnad Borgska huset. Görvel Fadersdotter Sparre lät uppföra båda byggnaderna, troligen 1573-74. Båda byggnaderna kan ha haft trappgavel mot gatan. En motsvarande ”dubbelgård” finns också i Visby. I början av 1950-talet var båda byggnaderna putsade, med sadeltak parallellt med gatan. Stäket var påbyggt i norr med ett liknande gatuhus från 1800-talets början, så att de tillsammans framstod som en enda byggnad. Norr därom fanns en envåningslänga och i hörnet mot Kattesund det ståtliga trevånings Lundegrenska huset från 1884 i nyrenässans med barockinspirerat kupolkrönt hörntorn. Denna byggnad utgjorde ett värdigt hörn mot Stortorget. Bakom gatuhuset präglades kvarteret av inustribyggnader.
År 1954 fick Stäkets påbyggnad och envåningslängan intill ge plats åt det nya EPA-varuhuset, ritat av stockholmsarkitekten Albin Stark och dennes son Erik. Den nya byggnaden, i två våningar med uppglasad bottenvåning och övervåningen klädd med vita emaljerade plattor kring 15 likadana rektangulära fönster, kontrasterade starkt mot Stäket, där det röda teglet frilagts. Mot Staffans gränd uppfördes ett trevånings bostadshus i rött tegel med sadeltak. Något år senare restaurerades Stäket och fick trappgavel mot gatan. Senare frilades det röda teglet också i Borgska huset, men en trappgavel mot gatan har hittills inte uppförts.
Det var en betydande förlust för stadsbilden när det Lundegrenska huset år 1960 revs för att ge plats åt det nya Thulehuset (idag Skandiahuset). Den nya byggnaden, ritad av Gunnar Larsén och uppförd 1961-63, bestod dels av en femvåningsdel i rött tegel, indragen från gatan, dels av enoch tvåvånings butiksdelar mot gatan. Mot Stora Södergatan anpassades den lägre delen till EPAbyggnaden. Kattesund utvidgades mellan de lägre byggnadsdelarna med en liten plats in emot femvåningshuset. Här har senare skett en utbyggnad med fler låga byggnadsdelar.
Såväl EPA-byggnaden som Thulehuset är typiska för sin tid, och den tidens modernistiska syn på hur stadskärnor borde förnyas. Som exponenter för samtidens arkitektur var de inte utan kvaliteter, men de hade med dagens ögon passat bättre i Vällingby centrum än i Lunds stadskärna. Thulehusets femvåningsdel är gediget byggd och trapphallens väggar bildar ett konstverk av mönstrad glaserad klinker. EPA-varuhuset ersattes senare av TEMPO, som i sin tur ersattes av Åhléns. Gatufasaden byggdes om i flera omgångar, så att 1950-talsarkitekturen helt förvanskades. År 2016 flyttade Åhléns till Stortorget, och varuhusbyggnaden har sedan dess bara haft sporadisk användning. Trevåningshuset mot Staffans gränd revs redan efter 25 år för att ge plats åt varuhusutbyggnad med lager och inlastning.
EPA-byggnaden har idag inget egentligt kulturhistoriskt värde. Thulehusets lägre byggnadsdelar har en måttlig skala men är arkitektoniskt ganska främmande i Lunds historiska stadskärna. Fasaderna mot Staffans gränd bildar en sluten baksida helt utan värde för stadsbilden. Det finns således anledning att förnya kvarteret på ett sätt som är väl anpassat till och höjer kvaliteten på denna del av Lunds stadskärna. Riktlinjer för en sådan förnyelse bör vara:
– Gatufasaden på nybyggnaden norr om Stäket skall i södra delen inte vara högre än Stäkets sidofasader. Längre mot norr kan fasaden höjas till maximalt tre-fyra våningar.
– Från Västra Mårtensgatan måste Stäket också i fortsättningen avtecknas mot himlen. Byggnaden bakom Stäket får inte vara högre än nuvarande byggnad bakom Stäket.
– Passagen norr om Stäket får inte vara smalare än idag. Stäket och Borgska huset bör betonas som sammanhörande enhet, gärna med trappgavel på Borgska huset.
– Konceptet med låga butikslängor längs gatan och högre byggnader bakom är främmande för Lunds stadskärna. En hörnbyggnad mot Kattesund kan gärna alludera på det tidigare Lundegrenska huset.
– Thulehusets högre del är svår att förena med nya gatuhus, men det bör undersökas om den befintliga byggnaden på något sätt kan integreras i en ny komposition.
– Mot Kattesund och Staffans gränd kan byggnadshöjden variera, med maximalt 5 våningar mot gatan. Bottenvåningen mot båda gatorna skall vara öppen och publiktillvänd, och inte minst bör Staffans gränd omvandlas till ett värdefullt gaturum med uteserveringar etc.
Förslagen visas i tre alternativ:
1. Utbyggnad på f.d. Åhlénsfastigheten: 4 vån fasad mot Stora Södergatan + två mansardvåningar, och 6 våningars hörnhus Staffans gränd / Kattesund (översta tre våningarna indragna i två steg). 14.545 m2. Bakom Stäket och gatuhuset: Tre byggnader i fem våningar + två mansardvåningar.
2. Som ovan, men utan hörnhuset Staffans gränd / Kattesund. 12.530 m2.
3. Som alt. 1, men därtill ersättning av Thulehuset med byggnader i 5-6 våningar, varav 2-3 våningar indragna. 20.010 m2.
Jämfört med dessa principer kan förslagen kommenteras med följande:
– Alla tre förslagen har ett 6-våningshus – varav de två översta våningarna mansardvåningar – direkt norr om Stäket. Max. höjd bör vara 2 våningars gatufasad + 1-2 våningar i sadel- eller mansardtak. Fasaderna kan vara i tegel eller puts.
– De två nord-sydliga byggnaderna bakom Stäket bör i södra delen ha högst 2 våningars fasad + 1-2 våningar i sadel- eller mansardtak.
– Byggnaderna som ersätter Thulehuset bör ha högst tre våningars gatufasad + 1-2 våningar i sadel- eller mansardtak. I Kattesunds hörn mot Stora Södergatan och Staffans gränd kan dock hörntorn i fyra våningar + kupoler eller andra förhöjningar vara möjliga. Totalt innebär detta nybyggnadsmöjligheter på ca 13.000 m2.
– Om Thulehuset bevaras, kan man överväga att höja de låga butiksdelarna till max 3 våningar och ge dem fasader i tegel eller puts och i nordöstra hörnet ev. uppföra en tornliknande byggnad i 4-5 våningar med kupol eller annan typ av förhöjt tak.
– Om Thulehuset bevaras, kan en mindre, torglikande förplats skapas mot Kattesund, motsvarande den som tidigare fanns där.
Alla tre förslagen föreslår butiker, restauranger m.m. i bottenvåningen, en möjlig rundvandring kring Stäket, inomhuspassager mot Staffansgränd och Kattesund samt en atriumgård bakom Stäket. Dessa grundidéer är positiva och kan utformas på varierande sätt. Nybebyggelsen bör därtill uppföras som skilda byggnader av begränsad storlek, spå att man också i längdskala får en struktur, som är anpassad till den historiska stadskärnan.
För Gamla Lunds styrelse,
Anna Svenson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen.
2022-06-27
Yttrande till detaljplan för kv. Margretedal i Lund.
Yttrande till detaljplan för kv. Margretedal i Lund, Lunds kommun
Jämfört med samrådsförslaget är våningsantalet så gott som oförändrat, bortsett från att det nordvästra punkthuset minskats från 8 till 5 + takvåning. Ljusförhållandena i de slutna kvartersgårdarna har inte förbättrats och särskilt den västra gården är skuggig under en stor del av året.
”Dualismen” mellan avgränsning av den slutna kvartersstaden vid såväl Södertull som Södra vägen kvarstår, men behöver inte vara något problem, eftersom gavlarna vid Södertull fortfarande bildar en port till stadskärnan.
Gamla Lunds önskemål om variation genom flera byggherrar tillgodoses genom uppdelning av kvarteren på flera exploatörer och genom detaljplanens detaljbestämmelser. Avsikten med uttrycket ”modig bebyggelse” förklaras i samrådssvaret. Även om uttrycket är lite udda, är avsikten passande.
Gamla Lunds önskemål om bevarande av fler träd mittemot Kulturmejeriet föranleder ingen planjustering.
Trots förslagets enstaka brister har vi i Föreningen Gamla Lund utifrån våra bedömningsgrunder inga invändningar mot förslaget.
För Gamla Lunds styrelse,
Anna Svenson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen.
2022-06-27
Kommentarer till projektet på kv. Färgaren 25.
Kommentarer till projektet på kv. Färgaren 25.
Stora förändringar har sedan 1950-talet skett i kv. Färgaren. Kvarterets kulturhistoriskt viktigaste
byggnader är Stäket och dess södra grannbyggnad Borgska huset. Görvel Fadersdotter Sparre lät
uppföra båda byggnaderna, troligen 1573-74. Båda byggnaderna kan ha haft trappgavel mot gatan.
En motsvarande ”dubbelgård” finns också i Visby. I början av 1950-talet var båda byggnaderna
putsade, med sadeltak parallellt med gatan. Stäket var påbyggt i norr med ett liknande gatuhus från
1800-talets början, så att de tillsammans framstod som en enda byggnad. Norr därom fanns en
envåningslänga och i hörnet mot Kattesund det ståtliga trevånings Lundegrenska huset från 1884
i nyrenässans med barockinspirerat kupolkrönt hörntorn. Denna byggnad utgjorde ett värdigt hörn
mot Stortorget. Bakom gatuhuset präglades kvarteret av inustribyggnader.
År 1954 fick Stäkets påbyggnad och envåningslängan intill ge plats åt det nya EPA-varuhuset, ritat
av stockholmsarkitekten Albin Stark och dennes son Erik. Den nya byggnaden, i två våningar med
uppglasad bottenvåning och övervåningen klädd med vita emaljerade plattor kring 15 likadana rektangulära fönster, kontrasterade starkt mot Stäket, där det röda teglet frilagts. Mot Staffans gränd
uppfördes ett trevånings bostadshus i rött tegel med sadeltak. Något år senare restaurerades Stäket och fick trappgavel mot gatan. Senare frilades det röda teglet också i Borgska huset, men en
trappgavel mot gatan har hittills inte uppförts.
Det var en betydande förlust för stadsbilden när det Lundegrenska huset år 1960 revs för att ge
plats åt det nya Thulehuset (idag Skandiahuset). Den nya byggnaden, ritad av Gunnar Larsén
och uppförd 1961-63, bestod dels av en femvåningsdel i rött tegel, indragen från gatan, dels av enoch tvåvånings butiksdelar mot gatan. Mot Stora Södergatan anpassades den lägre delen till EPAbyggnaden. Kattesund utvidgades mellan de lägre byggnadsdelarna med en liten plats in emot femvåningshuset. Här hart senare skett en utbyggnad med fler låga byggnadsdelar.
Såväl EPA-byggnaden som Thulehuset är typiska för sin tid, och den tidens modernistiska syn på
hur stadskärnor borde förnyas. Som exponenter för samtidens arkitektur var de inte utan kvaliteter,
men de hade med dagens ögon passat bättre i Vällingby centrum än i Lunds stadskärna. Thulehusets femvåningsdel är gediget byggd och trapphallens väggar bildar ett konstverk av mönstrad glaserad klinker. EPA-varuhuset ersattes senare av TEMPO, som i sin tur ersattes av Åhléns. Gatufasaden byggdes om i flera omgångar, så att 1950-talsarkitekturen helt förvanskades. År 2016 flyttade Åhléns till Stortorget, och varuhusbyggnaden har sedan dess bara haft sporadisk användning.
Trevåningshuset mot Staffans gränd revs redan efter 25 år för att ge plats åt varuhusutbyggnad
med lager och inlastning.
EPA-byggnaden har idag inget egentligt kulturhistoriskt värde. Thulehusets lägre byggnadsdelar
har en måttlig skala men är arkitektoniskt ganska främmande i Lunds historiska stadskärna. Fasaderna mot Staffans gränd bildar en sluten baksida helt utan värde för stadsbilden. Det finns således
anledning att förnya kvarteret på ett sätt som är väl anpassat till och höjer kvaliteten på denna del
av Lunds stadskärna. Riktlinjer för en sådan förnyelse bör vara:
2
– Gatufasaden på nybyggnaden norr om Stäket skall i södra delen inte vara högre än Stäkets
sidofasader. Längre mot norr kan fasaden höjas till maximalt tre-fyra våningar.
– Från Västra Mårtensgatan måste Stäket också i fortsättningen avtecknas mot himlen. Byggnaden bakom Stäket får inte vara högre än nuvarande byggnad bakom Stäket.
– Passagen norr om Stäket får inte vara smalare än idag. Stäket och Borgska huset bör betonas
som sammanhörande enhet, gärna med trappgavel på Borgska huset.
– Konceptet med låga butikslängor längs gatan och högre byggnader bakom är främmande för
Lunds stadskärna. En hörnbyggnad mot Kattesund kan gärna alludera på det tidigare Lundegrenska huset.
– Thulehusets högre del är svår att förena med nya gatuhus, men det bör undersökas om den
befintliga byggnaden på något sätt kan integreras i en ny komposition.
– Mot Kattesund och Staffans gränd kan byggnadshöjden variera, med maximalt 5 våningar mot
gatan. Bottenvåningen mot båda gatorna skall vara öppen och publiktillvänd, och inte minst
bör Staffans gränd omvandlas till ett värdefullt gaturum med uteserveringar etc.
Förslagen visas i tre alternativ:
1. Utbyggnad på f.d. Åhlénsfastigheten: 4 vån fasad mot Stora Södergatan + två mansardvåningar, och 6 våningars hörnhus Staffans gränd / Kattesund (översta tre våningarna indragna i två steg). 14.545 m2
. Bakom Stäket och gatuhuset: Tre byggnader i fem våningar
+ två mansardvåningar.
2. Som ovan, men utan hörnhuset Staffans gränd / Kattesund. 12.530 m2
.
3. Som alt. 1, men därtill ersättning av Thulehuset med byggnader i 5-6 våningar, varav 2-3
våningar indragna. 20.010 m2.
Jämfört med dessa principer kan förslagen kommenteras med följande:
– Alla tre förslagen har ett 6-våningshus – varav de två översta våningarna mansardvåningar –
direkt norr om Stäket. Max. höjd bör vara 2 våningars gatufasad + 1-2 våningar i sadel- eller
mansardtak. Fasaderna kan vara i tegel eller puts.
– De två nord-sydliga byggnaderna bakom Stäket bör i södra delen ha högst 2 våningars fasad
+ 1-2 våningar i sadel- eller mansardtak.
– Byggnaderna som ersätter Thulehuset bör ha högst tre våningars gatufasad + 1-2 våningar i
sadel- eller mansardtak. I Kattesunds hörn mot Stora Södergatan och Staffans gränd kan dock
hörntorn i fyra våningar + kupoler eller andra förhöjningar vara möjliga. Totalt innebär detta
nybyggnadsmöjligheter på ca 13.000 m2
.
– Om Thulehuset bevaras, kan man överväga att höja de låga butiksdelarna till max 3 våningar
och ge dem fasader i tegel eller puts och i nordöstra hörnet ev. uppföra en tornliknande byggnad i 4-5 våningar med kupol eller annan typ av förhöjt tak.
– Om Thulehuset bevaras, kan en mindre, torglikande förplats skapas mot Kattesund, motsvarande den som tidigare fanns där.
Alla tre förslagen föreslår butiker, restauranger m.m. i bottenvåningen, en möjlig rundvandring
kring Stäket, inomhuspassager mot Staffansgränd och Kattesund samt en atriumgård bakom Stäket. Dessa grundidéer är positiva och kan utformas på varierande sätt. Nybebyggelsen bör därtill
uppföras som skilda byggnader av begränsad storlek, spå att man också i längdskala får en struktur,
som är anpassad till den historiska stadskärnan.
(Se också bilder på följande sidor.)
För Gamla Lunds styrelse,
Anna Svenson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen.
2022-06-27
Yttrande till detaljplan för kv. Margretedal i Lund.
Yttrande till detaljplan för kv. Margretedal i Lund, Lunds kommun. Granskningshandling. PÄ 14/2016
Jämfört med samrådsförslaget är våningsantalet så gott som oförändrat, bortsett från att det nordvästra
punkthuset minskats från 8 till 5 + takvåning. Ljusförhållandena i de slutna kvartersgårdarna har inte
förbättrats och särskilt den västra gården är skuggig under en stor del av året.
”Dualismen” mellan avgränsning av den slutna kvartersstaden vid såväl Södertull som Södra vägen kvarstår, men behöver inte vara något problem, eftersom gavlarna vid Södertull fortfarande bildar en port till
stadskärnan.
Gamla Lunds önskemål om variation genom flera byggherrar tillgodoses genom uppdelning av kvarteren
på flera exploatörer och genom detaljplanens detaljbestämmelser. Avsikten med uttrycket ”modig bebyggelse” förklaras i samrådssvaret. Även om uttrycket är lite udda, är avsikten passande.
Gamla Lunds önskemål om bevarande av fler träd mittemot Kulturmejeriet föranleder ingen planjustering.
Trots förslagets enstaka brister har vi i Föreningen Gamla Lund utifrån våra bedömningsgrunder inga
invändningar mot förslaget.
För Gamla Lunds styrelse,
Anna Svenson, ordf.
Bo Larsson, bevarandegruppen
2022-06-27
Kommentar inför planering av Dalby Centrum
Kommentar inför planering av Dalby Centrum
Föreningen Gamla Lund har informerats om planerna på förnyelse av Dalby centrumanläggning. Ägaren, Lantmännen, önskar riva byggnaderna och ersätta dem med mer småstadsliknande bebyggelse med butiker såväl som bostäder. Föreningen Gamla Lund har inget att invända mot detta, och ser inte något större bevarandevärde i byggnaderna. Däremot ser vi ett behov att göra en samlad bevarings- och förnyelseplan för de centrala, historiska delarna av Dalby. Allégatan kan omdanas till en inbjudande trädplanterad småstadsgata, som knyter samman en ny kvartersbebyggelse med miljön Kring Gästis, f.d. Tingshuset och f.d. Systembolaget och den gröna parken framför Gästis. Genomgående gångstråk kan fortsätta till kyrkan och Kungsgården. Det finns också möjlighet till viss kompletterande bebyggelse vid Malmövägen, Hällestadvägen och Lundavägen ett stycke förbi Sandbyvägen, utan att befintlig värdefull äldre bebyggelse påverkas. De historiska gatorna i centralas Dalby kan omformas till välkomnande vistelsemiljöer, där biltrafiken underordnas gång- och cykeltrafiken. Ett entrétorg vid korsningen Lundavägen/Sandbyvägen skulle kunna utformas som en port västerifrån till det småstadspräglade centrala Dalby.
Vi ser det önskvärt att arbeta fram ett planprogram för hela det centrala, historiska Dalby, innan detaljplaneringen av Lantmännens område börjar, på motsvarande sätt som gjorts i Veberöd och Genarp. Som ett minimum bör ett sådant planprogram omfatta området från Skolgatan i öster till Kungsgården i väster – markerat med mörkblått på bifogade flygbild, men vi ser gärna ett större planområde, markerat med rött på flygbilden. Med ljusblått är markerat kommunens aktuella planområde, vilket vi anser är alldeles för litet.
För Gamla Lunds styrelse,
Anna Svenson, ordf., Bo Larsson, bevarandegruppen, 2022-06-09.
Kommentar inför planering av ev. sjukhusområde i Smörlyckan och förtätning av Norra Fäladen.
Kommentar inför planering av ev. sjukhusområde i Smörlyckan och förtätning av Norra Fäladen.
Föreningen Gamla Lund kommer med intresse att följa den vidare planeringen av universitetssjukhuset, särskilt hur utbyggnaden förhåller sig till kulturarvet och befintliga stadsmiljöer. Vi kan inte ta ställning till funktionella, vetenskapliga och logistiska förhållanden in om sjukvården, men diskutera konsekvenser för stadsmiljön.
4 lägen har diskuterats – jfr. kartan ovan, publicerad i Sydsvenskan:
• Ett bibehållande av nuvarande läge innebär återanvändning av äldre byggnader samt förtätning med många nya byggnader. Sjukhuset integreras liksom idag i stadsmiljön, vilket har ett värde i sig. En stor utmaning blir att värna om befintliga byggnaders och miljöers kulturvärden.
• Läget Medicon Village är mindre problematiskt från bevarandesynpunkt men kräver troligen omfattande nyanvändning av befintliga byggnader.
• Läget Brunnshög har störst flexibilitet men innebär ingrepp i det öppna kulturlandskapet och ianspråktagande av mycket värdefull lantbruksjord.. Det kan nås via en förlängd spårväg, som senare skulle kunna förlängas till Södra Sandby.
• Läget Smörlyckan innebär att befintligt idrottsområde och Viktoriahallen försvinner. Det innebär att nya områden till deras funktioner måste hittas.
Ovan: Idéskiss till sjukhus i Smörlyckan, presenterad i Sydsvenskan. Den visade nya sträckningen av Getingevägen är inte förenlig med den föreslagna detaljplanen för Helgonagården 5 (bostäder). Idrottsplatserna i Smörlyckan försvinner, liksom Victoriastadion och teknologkårens lokal Lophtet. Det har redan beslutats att Ridhuset skall ersättas med en ny ridanläggning norr om Norra Fäladen. P-husen norr om Norra Ringen innebär att en kompletterande fortsättning av kvartersbebyggelsen, som är under uppförande öster därom, inte kan ske. En fråga är, var man kan hitta ersättningsmark för idrottsområdena som försvinner. Det bör ju inte vara så långt från Norra Fäladen, och en föreslagning förtätning där innebär också att grönytor försvinner. Se förslag nedan, presenterat i Sydsvenskan.
Det är givet att alla planförslagen får inverkan på stadsmiljön och det byggda kulturarvet, och att Brunnshögsalternativet även påverkar landskapet kring staden. Gamla Lund följer gärna den vidare planeringen och kommer gärna successivt med synpunkter.
För Gamla Lunds styrelse,
Anna Svenson, ordf., Bo Larsson, bevarandegruppen, 2022-06-09.
Föreningen Gamla Lund
Kattesund 6A
222 23, Lund
046 12 12 65
kansliet@gamlalund.se
Gamla Lunds kansli
Öppettider: Måndag tisdag, onsdag och fredag kl. 10.00 – 14.00 och Torsdagar kl. 12.00 – 16.00
Medlemsinfo
Bankgiro: 325-1675
Swish: 123-422 78 07
Bankgiro Jubileumsfonden Gamla Lund: 5038-4775